Micke Nybrink: Att kräva vinst är helt orimligt

Experten efter Elitloppet: ”Spelet heter revansch – ge dem stryk på deras hemmaplan”

”Vinnaren bara flög undan, tvåan i mål var heroisk”, skriver Micke Nybrink efter Elitloppet 2023.

Nej, förvånad är jag inte.

Inte när finalen blev som den blev.

När San Moteur hamnade i en mardrömssituation får jag sansa mig.

Att kräva vinst i det läget är orimligt.

Vinnaren bara flög undan, tvåan i mål var heroisk.


Vann Elitloppet – på tangerat rekord


Elitloppet 2023 pratades upp som ett av de bästa i mannaminne. Jag var med och strödde beröm över startfältet. Alla var där, alla som kunde och borde och någon till.

Visst hade vi gärna sett Francesco Zet också men någon måtta får det ändå vara på tokerierna. Att ställa upp i världens tuffaste sprinterlopp för den äldre eliten med bara ett lopp i kroppen är inte rättvist mot häst eller publik.

Förväntningar och krav skulle bli ett ok ingen klarar av att bära.

För Elitloppet är ingen lek, det skördar sina offer och priset för den som kommer bristfälligt preparerad är högt. Det går inte och det kostar efteråt. Vissa kliver ner i källaren.

Så dumma vi kände oss

Etonnant, den makalösa vinnaren från 2022, trodde vi inte riktigt på i det första försöket. Det var fullkomligt fel, så dumma vi kände oss efteråt. Med skor på hovarna körde han förbi, mosade i stort sett, ledande Önas Prince som antingen inte hade sin bästa dag eller inte är bättre. Jag vet faktiskt inte. Alla har en gräns, en syreupptagningsförmåga och en mjölksyretröskel. Du kan vara hiskeligt snabb men det krävs flås också.

Då hade redan Don Fanucci Zet repriserat sin startgalopp från finalen 2022, från som samma spår gick det helt åt fanders efter bara någon sekund. Konstigt, att en häst på den nivån gör det igen – det är nästan filmiskt.  Det borde inte ha hänt på riktigt.

Men San Moteur ställde skåp i andra heatet. Björn Goop lät dem köra som de stulit sina djur i täten, Åke Svanstedt kändes illa påläst eller vårdslös när han pressade i dödens med Hail Mary. Vivid Wise As och Mattieu Abrivard höll mest till ute i tredjespår, precis som i starten före i Italien där alla undrade vad i all sin dar killen pysslade med.

Katastrof igen för Abrivard, även om hästen räddade kusken och slutade trea, samma sak får sägas om Hail Mary som fixade en fjärdeplats.

Hästarna var bättre än kuskarna där. Vissa skulle kalla dem clowner men så elak är inte jag.

Goop sladdade en bit bakom, tappade någon längd, insåg tydligen att de var galna i täten, bidade sin tid och gick med i anfall på Hohneck när de började svalna. Upploppet för ultrasnabbe San Moteur var en barnlek. Han blixtrande förbi på lätta fötter.

Var nog avgörande

Spårlottningen inför finalen var nog avgörande, ingen av försöksvinnarna vågade chansa och ta innerspåret eftersom deras hästar knappast var snabba nog. Du vill inte sitta fast i Elitloppet, inte när hästen lever på styrka eller speed – varken Etonnant eller San Moteur har visat startsnabbhet.

Hohneck, tvåa bakom San Moteur i försöket fick välja som fjärde häst och körande Gabriele Gelormini kastade sig lystet över innerspåret. Möjligen skrattade han åt dem redan där, att de gav bort drömläget, att de bjöd honom på den enorma fördelen.

Finalen utvecklade sig hyfsat förutsägbart till att börja med. Önas Prince är en raket bakom bilen, tog ledningen men fick snabbt besök av Hohneck och Per Nordström kunde inte annat än släppa.

Gelormini hade fått order/uppmuntran av tränare Philippe Allaire att det bara var att köra, helst i full fart hela vägen. ”Ha det så kul, Gabriele, bara så ös på”.

Vilket han gjorde och i det läget befann sig Björn Goop och San Moteur i ett hopplöst läge, i andraspår utan rygg med Etonnant i rygg. Fan också, för att uttrycka sig milt.

Berätta gärna hur Goop ska tänka i det läget. För hur han än gör blir det ju en av konkurrenterna som drar nytta av hans agerande. Om han slänger sig över Hohneck och försöker köra ledaren i sank åker Etonnant med bakom. Merci beaucoup. Om han låter bli att köra mot Hohneck är loppet kört, då smiter spetshästen undan utan att ens utmanas. Merci igen.

Nu blev det inte riktigt så. Gelormini körde stenhårt i täten, ännu fortare sista 500, 1.06,4 för att vara exakt, och då finns det ingen häst i världen som plockar längder.

Vad jag vill säga är att Hohneck var fantastisk när han kom till Sverige och fick springa på 1000-metersbana, det var i ren glädje han noterade 1.08,9/1609 meter och han såg faktiskt inte tagen ut i mål.

Det går inte

San Moteur var enligt Goop trött sista 100 som delad tvåa med Go On Boy. Men att vara besviken på den debuten mot världseliten över ovan distans efter två heat, det går inte. Få hästar klarar det bättre och jag känner mig trygg med att han kommer tillbaka med ännu vassare klor nästa år.

Nu väntar en avelspaus, sen kanske vi får se honom segerdefilera i solnedgången på Jägersro den sista tisdagen i juli. Kanske. Då körs Hugo Åbergs – så kan det bli.

Men allra mest sugen verkar Goop och Håkan Arvidsson på att plocka ner hingsten till Frankrike i vinter. Spelet där heter revansch, att åka till Paris och ge dem stryk på deras hemmaplan låter som en plan jag gillar.