”Hoppas fler känner igen mig efter loppet”

Alexander Nilsson vill storskrälla på V86 i kväll

Publicerad 2019-08-28

Alexander Nilsson kör Odds Inicator på V86.

Han är en av Solvallas färskaste och mest anonyma proffstränare.

Det senare hoppas Alexander Nilsson ändra på.

Helst redan i kväll.

– Syns man inte så finns man inte. Jag hoppas att fler känner igen mig efter det här loppet, säger kusken och tränaren bakom formkortet Odds Indicator i V86-6.

Hans Nilsson blev proffstränare redan 1970.

Knappt 50 år senare lämnades rodret över till sonen Alexander som sedan i fjol ansvarar för det lilla familjestallet på åtta hästar.

– Egentligen var det ingen stor förändring när jag tog ut proffslicens. Jag har jobbat ihop med pappa sedan 2010 och det har alltid varit ett teamwork. Jag ser det mer som att vi kompletterar varandra än att någon bestämmer. Han har arbetat 60 år med det här och har en väldig rutin, i synnerhet när det kommer till skoning, foder och hur en häst ska se ut. Dessutom verkar han fortfarande tycka att det är lika roligt, säger Alexander Nilsson som inte fick upp ögonen för travsporten förrän i de sena tonåren.

– När jag var yngre var jag inte alls intresserad av hästarna. Men jag har förstått i efterhand att det gäller många som har en pappa som är travtränare och ändå håller på med det här idag. Det var när pappa fick fram en bra häst som hette Saviola och vann mycket lopp, bland annat på V75, som jag började följa med lite.

– Då fick jag för första gången se det riktigt roliga med sporten. Spänningen i tävlingsmomentet och lyckan när det går bra, inte bara vardagslunken hemma sju dagar i veckan. När man är liten förstår man inte helhetsbilden. Varför pappa, och många med honom, orkar kämpa dag in och dag ut för att få uppleva de där stunderna - moroten till varför så många håller på med trav. Jag har alltid varit en tävlingsmänniska och det blev en väldigt spännande värld att få kliva in i.

Inom vilka områden är du och pappa inte överens när det kommer till arbetet i stallet?

– Det är en bra fråga… I det stora hela har vi nog samma grundsyn på hur man ska träna och hur hästarna ska må bra. Men det är väl naturligt, man får väl ofta samma grundsyn som sina föräldrar. Det är väl vissa detaljer i träningen där vi tänker lite olika. Även kring utrustningen på hästar. Jag är inte rädd för att förändra saker, medan pappa kanske är mer konservativ. Det finns alltid två sidor av myntet. Jag tycker också att det är jäkligt skoj att få åka runt och se hur andra tränare gör, det kan ge inspiration så klurar man ut någon vinkling av det själv.

Nytändning efter flytt

Första året som proffs resulterade i två vinster på 44 starter och drygt en kvarts miljon kronor intränat.

Något som Alexander Nilsson beskriver som ”katastrofalt”.

– Det var verkligen jättedåligt. Men vi höll till i ett stall i Märsta där det inte fungerade. Hästarna blev sjuka och för varje steg framåt blev det två steg tillbaka. Men för nästan ett år sedan flyttade vi hit till Taxinge och sedan har det börjat flyta på. Visserligen drabbades vi av en infektion efter bra resultat i vintras, men på det stora hela känner man att hästarna är friskare och mår bättre här. Nu verkar de riktigt på gång igen så jag ser verkligen fram emot hösten.

Den häst som verkligen visat framfötterna sista tiden är fyraårige Odds Indicator.

I juni spräckte han segernollan och för två veckor sedan kom andra raka, detta trots att hästen däremellan varit struken för feber.

– Jag har alltid känt att det är en häst med mycket inombords, men han har inte fått ut det på banan. I fjol var inte riktigt redo fysiskt och i vintras kändes det som att han sprang med handbromsen i. Det var för fyra starter sedan då hästen gick väldigt snabbt efter galopp som jag började ana att det var på väg att släppa för honom. I loppen efteråt har han tagit i på ett annat sätt. Tidigare fick man mest vägleda honom runt banan, nu har han börjat tävla på riktigt och det märks också på resultaten.

Så du var inte lika överraskad som spelarna när ni vann till 26 gånger pengarna senast?

– Lite förvånad var jag med tanke på att hästen varit ifrån innan och bara mängdtränats i backen. Jag trodde att han skulle behöva mer tempo i kroppen, men hästen var riktigt bra och det var jätteskoj.

Extra skoj för med tanke på att det var din första seger som kusk sedan 2016?

– Ja, absolut. Jag har mest använt andra kuskar och företrädesvis Örjan Kihlström. Det är inte så svårt att motivera varför han ska köra istället för mig. Men just Odds Indicator har jag ofta kört själv.

Drömmer om storstall

I kväll ger Alexander Nilsson sig själv en ny chans i sulkyn och denna gång i rampljuset av V86. Tuffare hästar och mer rutinerade kuskar talar för att oddsindikatorn lär slå i taket även denna gång om ekipaget skulle vinna.

– Jag tycker inte att det är otänkbart att vi kan skrälla igen. Normalt ska hästen vara ytterligare förbättrad med förra loppet i kroppen och det finns ingenting i träningen som talar emot det. Vi finslipade formen i lätta intervaller idag (måndag) och jag var mycket nöjd med hur han kändes. Däremot är jag medveten om att motståndet är tuffare nu så det krävs att det klaffar på vägen. Han måste säkert springa en 1.13-tid för att vara i tätstriden här, men det tror jag att han är mogen.

Det skulle i så fall vara din största seger som tränare, hur ser du på det?

– Vi vann en final av Diamantstoet med Dictionary 2017. Även om pappa stod för licensen då så kändes det inte mindre för det. Men visst är det sant att man hamnar i rampljuset på ett annat sätt när man står med sitt eget namn och dessutom kör själv. Det skulle vara oerhört roligt om vi lyckades på onsdag.

Några ändringar i utrustning eller balans?

– Nej. Vi bytte från helstängt till norskt huvudlag näst senast och det har gjort honom mer avslappnad inför loppen. Sedan får jag väl göra som senast och dra det redan 1 300 kvar eftersom han behöver skygglapparna för att vara riktigt motiverad.

Ni har åtta hästar i stallet nu, är det lagom eller vill du växa?

– Självklart vill jag växa, få in fler och bättre hästar få en chans att prova mina vingar. Pappa tränade 25 hästar som mest, men jag skulle gärna driva ett större stall än så.

Var drömmer du att du är som tränare om fem år?

– I en utopi så tränar jag 50-60 hästar med flera som duger i de stora loppen. Jag inser förstås att det är väldigt långt dit, men min vision är att vara en framgångsrik tränare med transparent hållning och dialog med hästägarna, säger Alexander Nilsson.


ROBIN JOHANSSON/KANAL75

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!

Följ ämnen i artikeln