”Alkoholproblem, våld och psykisk misshandel”

Paw Mahony i stor intervju om • V75-glädjen • Svåra uppväxten • Räddningen

Uppdaterad 2022-05-04 | Publicerad 2022-04-21

Paw Mahony om söndagens superskrällseger på V75, uppväxten och kärleken till hästarna.

Paw Mahony skrällvann under söndagen med 156-oddsaren R.K.Queen.

Den långa vägen dit har dock varit allt annat än problemfri.

– Det var alkoholproblem, våld och psykisk misshandel i hemmet, säger Paw till Trav365.

När Paw Mahony satte dit storskrällen R.K.Queen under söndagens V75-omgång brast det för honom. Körspöet rök all världens väg och alla känslorna kom fram till ytan efter en tuff tid psykiskt.

– Det var en väldig anspänning och över mål släppte allt. Jag är en känslomänniska i grunden. Det var en skön bekräftelse att jag inte hade fel som sa att hon är bra. Dessutom äger jag en liten del i henne, berättar Paw för Trav365.

Reaktionerna lät inte vänta på sig.

– De har varit helt överväldigande! 150-200 sms och meddelanden. Det känns som att många gläds med oss. En bekant skrev: ”För första gången i mitt är jag glad att jag sprack på V75.” Sånt värmer.

Nu var det äntligen stolpe in

Den dagen klaffade precis allt under loppet och när luckan så uppenbarade sig fick Årjäng-tränaren upp hoppet på allvar.

– Redan 400-500 kvar förstod jag att får vi fritt nu så blir vi tvåa, trea, men samtidigt ville jag inte köra för tidigt. Över upploppet kände jag dock att det var klart, hon hade bäst fart av alla.

Hur ofta löser sig något i livet så perfekt som i söndagens lopp?

– Oddset på det är väl 156 gånger pengarna. Det var egentligen otroligt många val under vägen som gjorde att vi hamnade där vi gjorde. Den här gången klaffade det för vår del och det var bara att tacka och ta emot.

– Som kusk var det ett tag sedan jag vann på V75 i Sverige, nämligen 2008. Det har blivit väldigt många andraplatser sedan dess och så har vi även diskats för passgång. Mycket stolpe ut.

Man hör ofta om svårigheterna för många tränare att få ekonomin att gå ihop. Har det även varit så för dig under perioder?

– Till och från. Det är en tuff bransch och det finns inte så mycket marginaler i de små tränarrörelserna. I början på året åkte vi även på ett virus i stallet. Jag ska dock inte klaga som har fantastiska hästägare runt omkring mig. Då blir det ingen stress och vi kan göra det som är bäst för hästarna.

”Tiden hos Olle Goop var magisk”

Paw kommer ursprungligen från Danmark. Han har under sin tid som lärling där arbetat för bland annat Birger Jörgensen och Bent Svendsen. På grund av de dystra framtidsutsikterna på andra sidan Öresundsbron tog han dock sitt pick och pack 2003. Destination? Sverige, där Mahony fick anställning hos Åke Svanstedt och senare Olle Goop – som hastigt gick bort under onsdagen.

– Innan flytten hade jag tankar på att satsa på veterinäryrket men det slutade med att jag inte klarade mig utan hästarna. Hos Åke fick jag chansen att köra väldigt mycket lopp och tiden hos Olle var magisk. Hans sätt att vara satte djupa spår i mig som människa och han betydde mycket för mig. ”Trav är trav.” En stor människa.

Mahony rotade sig i Sverige, fann kärleken och har fått tre döttrar. Man skulle kunna tro att livet är en dans på rosor en dag som denna, men för Trav365 berättar Mahony öppenhjärtigt om sin tuffa bakgrund.

– Uppväxten var stökig och det fanns en avsaknad av trygghet, så jag utvecklade anknytningsproblem. Det var alkoholproblem, våld och till viss del psykisk misshandel i hemmet. Det bästa för mig hade varit om någon tagit tag i det där för länge sedan, men nu blev det inte så. Hade det skett i dag så tror jag inte att jag fått bo kvar hemma.

En skolgång kantad av mobbning

Kan man ändå gå vidare från något sådant och förlåta föräldrarna?

– Alla gör vi misstag och jag tjänar ingenting på att hata dem. Jag har pratat mycket om detta med min pappa som dock har lagt sig väldigt platt i den här diskussionen. Istället har jag försökt att ta lärdom av det här och ge mina barn det jag själv inte fick.

Och hur ser du dig själv i papparollen?

– Jag är nog lite för snäll och har svårt att sätta gränser, men är samtidigt väldigt långt ifrån att ge mina barn samma uppväxt som jag hade.

För att fly den svåra situationen i hemmet sökte han sig redan som sexåring till hästarna, och där är han kvar än i dag. På frågan var han hade befunnit sig utan djuren i sitt liv blir svaret:

– Ja du... jag vet faktiskt inte. Det är inte säkert att det hade gått så bra. Hästarna var den tryggheten som behövdes som barn och det har hängt med sedan dess. Jag red första gången som sexåring och några år senare fick jag en egen ponny. Livet började då kretsa kring denna.

Barndomen var alltså fylld av alkoholism och våld i hemmet. Inte blev det bättre av att han som ung, osäker grabb kastades in i en liknande tuff situation i skolan.

– Min skolgång var kantad av extremt mycket mobbning som gjorde att jag drog på mig en massa sociala bekymmer.

”Hotade med fängelse”

Under 2009 kom nästa smäll då han tvingades vittna i samband med anklagelser om djurplågeri mot stjärnkusken Åke Svanstedt. Det gick så långt att han blev mordhotad.

– Jag minns att jag fick väldigt mycket skit för något som jag inte hade med att göra. Jag blev tvingad in i rättegången av Svensk Travsport och åklagaren. Den senare hotade med fängelse om jag inte vittnade och då har man inte så mycket att sätta emot. Mitt vittnesmål var heller inte värt något i tingsrätten då jag inte sett något. Det var en tuff period och Åke är en människa jag har enorm respekt för.

– Folk skrev även att om jag vittnar så kommer jag inte att överleva. Jag var väldigt ledsen och nära att ge upp. Tack och lov hade jag ett fantastiskt stöd av Jenny, som är mor till mina barn. Hon var otroligt stark för oss båda, medan jag inte var mycket att ha då.

Paw har i vuxen ålder kämpat med sin psykiska ohälsa och under fjolåret gick han sedermera in i väggen mentalt. Det fanns dock en räddning i sikte.

– När jag kom till läkaren sa han att jag borde vara stolt som fortfarande stod upp. Jag mådde väldigt dåligt då och slet med både depression och ångest, vilket jag hade gjort under väldigt lång tid. Efter att ha erbjudits den hjälpen jag behövde i form av att träffa psykolog och få medicin blev det ett lyft för mig – och hela rörelsen.

– Det blev en helt ny värld för min del och ett tungt lass som släppte från mina axlar. Helt plötsligt kunde jag vakna på morgonen och faktiskt må bra. Barnen är sunda och friska, hästarna mår bra, det finns människor som bryr sig om en... Herregud, vi hade kunnat ha det mycket värre.

Väljer att se ljust på framtiden

Trots allt detta väljer han att se ljust på framtiden. Han nämner gång på gång under intervjun hur lyckligt lottad han trots allt är som kan jobba med något som han älskar så innerligt.

Vad gör egentligen Paw Mahony helst när han har en ledig dag?

– Ha ha, lediga dagar är en bristvara. Jag spenderar dock den mesta lediga tiden med mina barn. Och så försöker jag även vila och kanske träna lite.

– Jag har egentligen ett fantastiskt liv med tre underbara barn, som alla dessutom är intresserade av hästar. Min dotter är 17 och sysslar med dressyr. Deras mamma och jag är inte ihop längre men vi har jättebra kontakt. Hennes nuvarande sambo jobbar i stallet hos mig.

Mahony har för närvarande 24 hästar på sin träningslista och lyfter framför allt fram treåringarna som enligt han ser fantastiskt fina ut.

– Det är Peter Strömberg i stallet som har gjort allt grovjobb med dem och han ska ha all cred. Vi har en eller två lediga boxar för dagen men spontant är jag inte jättesugen på att växa så mycket. Det här en siffra som passar mig riktigt bra. Var jag ser mig själv om tio år? Att vi fortsätter med samma grundrecept med mycket unghästar och bra människor runt om oss, avslutar Paw.

Prenumerera på nyhetsbrevet Travkollen

Allt om det hetaste i travets värld – varje fredag!