”Galen upploppsduell – men vad händer nu?”
Örtengrens TRE punkter efter V75 på Umåker
V75 på Umåker.
Här är Trav365:s Andreas Örtengrens tre punkter från V75-omgången.
1. Fantastisk slutstrid – tvåan i fokus
Jag är alldeles svettig fortfarande efter den galna slutduellen i V75–6 (Berth Johanssons Memorial).
Jag blir inte klok på den där Bergh ibland och då menar jag det på ett positivt sätt.
I badkaret var loppet redan avgjort, där skulle ju Don Fanucci Zet dansa undan på lätta ben och visa hela trav-Sverige att han är motiverad favorit att vinna Elitloppet om 15 dagar.
Snacket på förhand från Robert Bergh stärkte bara dessa teorier då han flera gånger uttryckte att det här var det minst viktiga loppet för Hail Mary och det var lätt att tro att han skulle nöja sig med en utvändig resa i kön för att avsluta starkt.
Men 1200 meter till mål fick många en retroaktiv kallsup då ”Bergharn” tryckte av sin stjärna och intog dödens (positionen utvändigt ledaren).
Att Kihlström låg så där oförskämt bekvämt bakåtlutad i sulkyn bekymrade inte Hail Mary som bjöd på en redan klassisk upploppsduell där ingen ville förlora.
Även Brother Bill såg ut att kunna utmana om segern men galopperade mycket snöpligt.
Till sist så visade målfotot att Don Fanucci Zet var först i mål – men på Umåker spelade resultatet en sådan här kväll mindre roll.
Med respekt för både den galopperande hästen och även vinnaren så var det en intervju som alla väntade på – vad skulle Robert Bergh säga om Elitloppet med Hail Mary?
Anders Malmrot har vid flera tillfällen sagt att stjärnhästen har en stående inbjudan och det finns anledning att tro att just Elitloppsgeneralen gillade vad som sades.
– Det är inspirerande att gå in i Elitloppet som favorit men inte lika viktigt för mig som för en del andra. Jag behöver tänka lite till. Han var jättebra i dag och jag behöver lite mer tid, sa han efteråt.
Det var omöjligt att inte tolka orden från Bergh som positiva, skulle han uttrycka sig så där om han inte var riktigt nära att säga ja? Han visste ju att frågan skulle komma.
MEN – smolken i glädjebägaren är naturligtvis den avstängning som Bergh fick efter loppet för övrig felaktig drivning. I nuläget är han avstängd under Elitloppshelgen – mer lär komma i ämnet, var så säkra.
2. Galopperna på upploppet
V75-omgången från Umåker kunde bjuda på absolut toppsport då många ville visa upp sig inför vårens stora lopp, Elitloppet.
Men vad var det som hände egentligen i V75–6?
Jag tror inte riktigt alla inser att Brother Bill höll på att vinna Berth Johanssons Memorial, före Don Fanucci Zet och Hail Mary.
En fantastisk prestation som kom lite i skymundan av duellen alla talade om – som glömdes bort en aning då många fokuserade på Hail Mary och Elitloppet.
Men vad var det för prestation egentligen? Trots att första varvet fick fuskas bort så gick Brother Bill allra starkast till slut.
Den prestationen kan ingen blunda för – i synnerhet inte Malmrot själv.
Men upploppsdramatiken var inte slut där. I avslutningen (V75–7) såg Sandra Eriksson ut att gå mot säker seger med sin stjärna Swagger men även där var galoppen framme till slut. I stället vann megaskrällen Rally Funny och gjorde så att V75-värdet blev tresiffrigt.
Två fantastiska prestationer som naturligtvis var värda ett bättre öde – men så är det i travet, även de sista 50 meterna måste travas.
3. Elegans och perfektion – Erik Adielsson
Det är egentligen inget nytt men tål att upprepas hur många gånger som helst.
Erik Adielsson är inte bara en otroligt skicklig travkusk utan också kanske den mest schyssta av dem alla. Avstängningar och diverse bestraffningar förekommer i stort sett inte för den 46-årige catchdrivern.
Men det är i just voltstartsmomentet hans förmågor syns extra tydligt.
I V75–1 orsakade han själv den första omstarten med förhandsfavoriten Digital Dominance, en tjuvstart som var synnerligen ovanlig för just Adielsson.
Men trots detta, och ytterligare en omstart, kunde han sin vana trogen ge sin häst en perfekt skjuts från springspåret och lotsa honom till säker seger.
Det är en fröjd att se timingen i volten och det har nästan gått så långt att spelarna inte behöver analysera starten längre.
Även om Adielsson de senaste åren dragit ner på antalet styrningar så kan han imponera med en konstant hög segerprocent och en lika ihållande perfekt behandling av de hästar han kommer i kontakt med.
Lägg även till hans skarpa analyser av loppen där han ofta är självkritisk om det skulle behövas.
De floskler som så många gånger spottas ut från diverse aktiva både före och efter lopp är något den svenska travpubliken alltid slipper när det kommer till just Erik Adielsson.
Det finns många föredömen inom sporten men att Erik drar tåget är nog många överens om.