”Det var fruktansvärt – jag hade panik”

Björn och hans hundar räddade Marithas hund från en isvak

Marithas promenad med hundarna förvandlades till en mardröm när hunden Freddie försvann spårlöst.

Då riskerade Björn Kjörsviklivet efter att hans hundar hittat Freddie i en isvak.

– Jag är otroligt tacksam mot Björn och alla som hjälpte mig, säger Maritha Nordin.

Maritha Nordin var på promenad när hennes hundar plötsligt sprang bort vid Borgvik utanför Karlstad. Den ena hunden kom tillbaka efter 45 minuter. Men Freddie var fortfarande spårlöst förvunnen.

– Det var fruktansvärt. Jag hade panik, säger Maritha.

När Hon inte kunde hitta honom ringde hon Björn Kjörsvik och hans två hundar Zelda och Zorro kom till undsättning.

– När den ena hunden kom tillbaka var han blöt och det var tio minusgrader ute. Jag blev livrädd och tänkte att de var i vattnet men när en av dem klarat sig och tagit sig upp förstod man att det var bråttom, säger Björn.

Markerade mot vattnet

Björn och hans hundar begav sig ut för leta upp Freddie. De lyckades få upp spåret och markerade vid en sjö.

– Efter en kilometer nådde jag vattnet och vi började gå utmed strandkanten. Efter hundra meter tvärstannade tiken och tittade ut mot vattnet. Jag försökte lysa ut med ficklampan mot vattnet och då såg jag en svart älvfåra men ingen hund. Men jag såg två ögon. Hade han inte tittat mot oss just då hade jag inte sett honom, säger han.

Bara Freddies huvud stack upp ut en isvak där älven möter sjön.

– Jag skulle börja gå ut på isen och det knakade direkt. Jag försökte få kontakt med hunden men ser bara huvudet 15-20 meter ut på isen.

Maritha hade ringt Räddningstjänsten som skulle sätta in en båt. Men tiden var knapp. Han riskerade hellre sitt eget liv än att låta Freddie dö ute i isvaken. Björn tog av sig jackan och la av sig telefonen och hämtade nedfällna träd som han la på isen för att åla sig ut.

– Jag tänkte, jag måste försöka göra något. Den synen när jag kom närmare glömmer jag aldrig. Det var jättekallt och hela hans huvud var som en ismassa. Han var helt tyst.

”En obeskrivlig känsla”

Han lyckades få tag i honom och började dra upp den 50 kilo tunga Leonbergern ur vattnet och släpa honom tillbaka över isen och upp på land.

– Rackaren låg i nollgradigt vattnet i minst två och en halv timme men han kvicknade till och kom på fötter, säger Björn.

För Maritha vändes förtvivlan till glädje när hon återigen fick träffa sin hund.

– Det var dramatisk, de hittade honom i sista stund. Det är en obeskrivlig känsla. Jag är otroligt tacksam mot Björn och alla som hjälpte mig, säger Maritha.

Följ oss på Facebook!