Årets Livräddare

PRESENTERAS AV

Oskar, 25, lämnades att brinna upp i skogen – räddades av barnfamilj

Av: 

Angelica Öhagen

SVENSKA HJÄLTAR

Trots allvarliga skador hade Oskar lyckats åla sig ut ur den brinnande bilen.
Vid diket tog hans krafter slut. Den enda bil som stannat vid platsen körde iväg.
– Elden var bara någon decimeter ifrån mig och jag insåg att det är nu jag kommer dö. Jag kommer långsamt brinna upp, säger han.

Söndagen den 4 juli skulle Oskar Risberg, 25, åka från sin syster Marie i Rörträsk i Västerbotten till sin flickvän i Malå. Han hade lånat sin mammas bil som är mindre och lägre än hans egen. På krokig väg kom han plötsligt så långt ut på gruskanten att han han inte tog sig upp på körbanan igen. Hastighetsmätaren visade strax över 80 kilometer i timmen och han lyckades inte få grepp om vägen för att bromsa.

– Jag minns att jag tänkte att fan. Jag såg tallen jag for emot och tänkte att det här kommer att göra ont. Sen hör jag att det smäller och sen blev det svart.

När Oskar vaknade upp i den kraftigt krockskadade bilen hade motorn fattat eld.

– Där kände jag inte att jag hade ont, jag hann bara tänka att jag måste ut från bilen.

Lyckades ta sig ut

Trots flera brutna ben i kroppen, bland annat ena lårbenet, nyckelbenet och revben, lyckades han ta sig ut.

– Jag öppnade förardörren och ramlade ut ur bilen. Sen började den riktiga kampen.

Det brutna lårbenet gjorde att Oskar varken kunde gå eller krypa ordentligt.

– Jag lyckades ändå förflytta mig på marken för att komma undan branden. Det enda jag tänkte var att jag måste ta mig vidare bort från elden, centimeter för centimeter.

Den torra mossan brann snabbt. Snabbare än vad Oskar kunde ta sig bort.

– Det brann bakom mig och elden var hack i häl, bokstavligt talat.

När han tagit sig nästan hela vägen uppför slänten mot vägbanan tog det stopp.

– Jag letade efter en kotte eller pinne att bita på för att uthärda. Det gjorde för ont. Hettan var olidlig och jag hade inga krafter kvar.

”De lämnade mig kvar att dö”

Efter att han legat några minuter vid vägkanten kom en husbil som Oskar trodde skulle bli hans räddning.

– De körde fram till platsen, stod en stund och tittade. När jag trodde de skulle komma fram till mig, då ser jag att de backar och kör iväg. Den uppgivenheten jag kände då går inte att beskriva. Jag tappade hoppet om mänskligheten och kände att nä nu är det okej att jag dör. För de i husbilen lämnade mig att dö, säger han.

Skogsbranden spred sig snabbt bakom Oskar – och mot honom. Han lyckades med sina sista krafter dra sig ytterligare trettio centimeter bort från elden. Det ena benet kände han koka av hettan.

Någon kilometer längre bort körde familjen Berglund från Malå mot en badutflykt på Glommersbadet, en väg de sällan kör. Framför sig såg de en vit rökpelare torna upp. Det hade varit många skogsbränder den veckan och mamma Ellinor Berglund ringde sin pappa som är räddningschef i området för att kolla om den här var inrapporterad.

– Men pappa sa att de inte hade haft någon skogsbrand där omkring.

Såg en hand i röken

Ellinor hade kvar pappan i luren när de närmade sig röken. Runt ett krön såg de en utbrunnen bil.

– Jag tänkte att det nog var en olycka som skett för ett tag sedan men att elden blossat upp nu. Jag försökte förklara för pappa vars vi var och att han måste larma ut för att det brann för fullt.

Rökutveckling var nu kraftig och det var dålig sikt. Men nerifrån diket ser Oskar att en ny bil kommit till platsen.

– Då tänkte jag att jag kanske ändå inte kommer att dö i dag. Jag ville lyfta huvudet eller armen från marken för att fånga bilisternas uppmärksamhet men jag orkade inte. Det enda jag orkade var att lyfta ena handen från marken.

Den lilla rörelsen hann familjens äldsta dotter uppfatta från baksätet.

– Cornelia ropade att hon kunde se en hand som rörde sig inne i röken. Innan det hade varken jag eller Micke sett någon person, säger Ellinor.

Pappa Micke som kör bromsar in fort.

– Jag pallnitar bilen och hinner väl knappt tänka. Platsen var det närmaste man kan tänka sig ett inferno, det brann överallt och hettan var sinnessjuk. Jag hade shorts och kände hur det sved i mitt skinn. Det var fantastiskt att se att Oskar var vid medvetande.

Oskar framför tallen som han kraschade in i. På platsen ligger delar av hans mammas bil fortfarande kvar och skogen omkring är förkolnad av branden.

Saft och handdukar räddar livet

Ellinor som hade tappat telefonkontakten med sin pappa försökte upprepade gånger ringa 112, men det fanns ingen mottagning på platsen.

– Den största faran för Oskar just då var elden och hettan. Det rök om honom, framför allt benen var jättevarma, säger Ellinor.

Micke sprang till bilen för att hämta saft att hälla över hans kokande ben. Då rök det också om kläderna. Ellinor sprang efter för att hämta badhanddukar. Till vardags arbetar hon som ambulanssjuksköterska och hon är van att ta hand om personer efter allvarliga bilolyckor.

– Vi behövde flytta honom snabbt från elden, och samtidigt undvika att röra honom för mycket eftersom vi inte visste hur skadorna såg ut. Så vi placerade två handdukar under honom så att det blev som en vagga där vi kunde bära honom över vägen fixerat, säger Ellinor.

”Vi blev som ett team”

På andra sidan gatan påbörjade hon de första kontrollerna av Oskars skador. Samtidigt försökte de gång på gång ringa 112 men täckningen var för dålig. Räddningen blev att Ellinor genom 112-appen lyckades få tillräcklig täckning för att skicka en nod med deras placering. Micke höll igång ett samtal med Oskar för att han skulle fortsätta vara vaken.

– Hela tiden hade vi Oskar i fokus och vi blev som ett team. Ellinor fokuserade på själva vården och kolla puls och så. Jag förstod snabbt att mitt uppdrag var att prata med Oskar och försöka få i honom vätska.

Bil nummer två som anlände till olycksplatsen var lyckligtvis barnens skolkurator.

– Det kunde inte bli bättre än så. Jag visste att våra barn satt kvar i bilen och hade fullständig panik. De kunde ju inte se oss för all rök och var oroliga för att vi skulle dö. Så jag slets hela tiden mellan att vilja vara hos dem och att stanna kvar vid Oskar för att kunna agera direkt ifall hans tillstånd skulle försämras. Så det var en lättnad att just hon kom, säger Ellinor.

Oskar tillsammans med sina räddande änglar Micke och Ellinor. Tack vare att de bar honom över bilvägen i bakgrunden undkom han branden.

Husbilen larmade aldrig

Ellinors pappa, räddningschefen Göran, var två mil bort när han fick noden från 112-appen och kom även han på bara några minuter. Tack vare hans kommunikationssystem kunde Ellinor ha kontakt med SOS Alarm.

– Jag pratade med dem för att få råd om hur vi skulle göra med Oskar, om vi skulle försöka vända honom för att underlätta andningen. Men röken gjorde att jag knappt hade någon röst och hostade mycket, säger Ellinor.

Efter ungefär en halvtimme var första ambulans på plats och kunde ta över. Strax efter kom ambulanshelikoptern som flög Oskar till Umeå universitetssjukhus där han opererades akut för det brutna lårbenet och den inre blödningen.

”Egentligen är vi inte några hjältar”

När vi träffas på olycksplatsen drygt en månad senare ligger fortfarande delar från den utbrunna bilen kvar, bland annat spännet från säkerhetsbältet som räddade Oskars liv. En stor del av skogen runtomkring är förkolnad. Hjulspåren från där Oskar körde av vägen och ner i diket syns tydligt vid väggrenen. Oskars syster Marie Häggström är med och är den som skjutsar Oskar till mötet, som i dag kan ta sig fram med hjälp av kryckor. Micke och Oskar har haft mycket kontakt sedan olyckan.

– Egentligen är vi inte några hjältar. Vi agerade bara på instinkt och gjorde bara det man som medmänniska gör när man ser att någon behöver hjälp, säger Micke Berglund.

Oskar säger att han inte nog kan tacka sina hjältar för sitt liv. Han vet inte om husbilen som kom först till platsen missade att han låg där eller lämnade honom med flit för att rädda sig själva.

– Men de hade väl åtminstone kunnat göra någonting. Ringt 112 och larmat. De körde åt det håll där det finns mobilnät, säger han.

Det är Oskars syster Marie som är den som nominerat Michael, Ellinor och barnen till Svenska hjältar.

– Vi förlorade vår pappa just i en bilolycka men Oskar han hade änglavakt den dagen. Att han vaknade så snabbt efter krocken så att han hann ta sig ut ur bilen och att just Micke, Ellinor och barnen kom. Jag kan inte med ord säga hur tacksam jag är för att Oskar fortfarande finns hos oss, säger Marie Häggström.

Oskar tillsammans med sin syster Marie och hennes dotter Sara.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan i december.

Nominera din hjälte här nedan!

17 miljoner jackpott på Stryktipset – expertens skrällsystem
Publisert:

LÄS VIDARE

Göran från Malå slet Cissi ur det övertända huset – nu får han pris

Prenumerera på Svenska Hjältars nyhetsbrev

Nyhetsbrevet för dig som inte vill missa några goda nyheter eller att läsa om alla fantastiska Svenska Hjältar.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Årets Livräddare

SOS Alarm

Malå

Skogsbränder

Olycka