Carinas idé ger hundratusentals möjlighet att idrotta – klimatsmart
Uppdaterad 2023-01-13 | Publicerad 2021-08-29
Fritidsbanken började i ett litet kyffe i Deje.
Åtta år senare är verksamheten en självklar del av många människors liv i hela Sverige.
– Fritidsbanken är bra både för miljön och plånboken, säger grundaren Carina Haak.
Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek för sport- och fritidsprylar. Den ideella föreningen tar emot människors gamla saker och lånar ut dem gratis till vem som helst. Det finns inga förseningsavgifter. Och om någonting går sönder säger personalen: ”Bra! Det syns att du har haft kul!”
– Vi kan inte fortsätta att äga och konsumera som vi har gjort fram tills nu. Fritidsbanken hjälper till att tänka om och att minska klimatavtrycket, säger diakonen Carina Haak.
Aftonbladets team träffar henne i Fritidsbankens 500 kvadratmeter stora lokal i Karlstad. Där inne påminner det om en välsorterad sportaffär. På hyllorna finns bland annat skridskor, inlines, cyklar, tält, stormkök, golfset, innebandygrejer, skidor och en kanot.
– Jag gillar jämförelsen med bibliotek. När jag växte upp älskade jag bibliotek. Jag gick längs hyllorna och lät fingrarna spela mot bokryggarna. Jag visste att jag när som helst kunde hoppa in i ett äventyr med indianer eller Anne på Grönkulla. Det är likadant här. Man kan låna en fotboll och känna: ”Nu blir jag Zlatan”, säger hon.
Hade inte råd att ge barnen skridskor
Idag finns Fritidsbanken på 107 platser i Sverige – från Kiruna i norr till Trelleborg i Söder. Men allting började från ingenting år 2012 med att Carina fick en idé.
Då hade hon i jobbet som diakon i Svenska kyrkan träffat en hel del ensamstående mammor. De berättade att de av ekonomiska skäl inte kunde göra saker som för många andra föräldrar var självklart.
– Till exempel hade de inte råd att låta sina barn vara med i idrottsföreningar, att skicka iväg dem på skolans friluftsdagar eller att ge dem skridskor, säger Carina.
Samtidigt vid den här tidpunkten var hennes egna barn yngre och ville testa många olika aktiviteter.
– De kanske ville åka inlines en gång. Eller spela innebandy en gång. Jag tyckte att det var orimligt att köpa dyr utrustning för allt, säger hon.
Carina googlade efter ställen som lånade ut sportutrustning men fick inga träffar.
– Då bestämde jag mig för att starta ett sådant ställe själv.
Lånsugna strömmade till Deje
Hon berättade om idén för Forshaga kommun, där hon var verksam som diakon, som gav tummen upp och hjälpte till. Integrationsprojektet ”Ett öppnare Värmland” involverades. I början av 2013 öppnades den första Fritidsbanken i liten lokal i Deje.
Kyrkorna blev en plats för människor att lämna sina gamla prylar på.
– Jag åkte runt och hämtade upp grejerna. Ofta hade jag full bil, säger Carina.
Hon och kollegorna bestämde sig snabbt för att inte prata om barnfattigdom eller utsatta grupper.
– Vi ville att Fritidsbanken skulle vara för alla och tryckte därför mycket på miljöaspekten. Om man måste låna saker för att man inte har råd är det skämmigt. Vi ville att man skulle kunna gå med rak rygg till oss.
Genast blev Fritidsbanken omskrivet i media. Den positiva uppmärksamheten gjorde att lånsugna människor strömmade till Deje. Representanter från andra kommuner hörde av sig och kom på studiebesök. Carina och de andra lärde ut konceptet.
– År 2014 öppnade två nya Fritidsbanker. En i Lidköping och en i Grums. Sedan dess har det bara blivit fler och fler runt om i Sverige, säger hon.
Neriman: Fritidsbanken betyder mycket
Några som ofta besöker Fritidsbanken i Karlstad är 35-åriga Neriman Kaso och hennes tre barn.
– Vi har lånat till exempel cyklar, tält, skridskor, innebandygrejer och inlines. Allt som barnen vill testa. Om de gillar sakerna brukar vi låna om, säger Neriman.
Hon tycker att Fritidsbanken är ett bra koncept eftersom alla föräldrar inte kan köpa allt.
– Fritidsbanken betyder mycket för mig. Mina barn blir glada av att komma hit och de får testa många olika saker. Jag blir glad av att se mina barn glada, säger hon.
Över en miljon utlån
Idag är Fritidsbanken en självklar del av många svenskars liv. Verksamheten finns på 107 platser i Sverige och man har passerat en miljon utlån sedan starten. Totalt arbetar 650 personer med Fritidsbanken.
– Vi har människor som praktiserar, arbetstränar, jobbar ideellt och är anställda, säger Carina.
Personal, lokalhyra och andra kostnader finansieras med hjälp av kommunerna och olika stiftelser.
– Vi tror på vår modell och tackar nej till sponsorer.
Brinner för allas rätt till föreningsidrott
Idag har Carina ingen operativ roll inom Fritidsbanken. Men hon brinner fortfarande för allas rätt till föreningsidrott. I arbetet som diakon träffar hon ofta föräldrar som hon slussar vidare till Fritidsbanken.
– Det är roligt att Fritisbanken blivit så stort. Jag ser på det som mina barn. Fritidsbanken har vuxit upp och är på väg ut i livet på egen hand, säger Carina.
Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.
Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.
Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas i december.
Nominera din hjälte här nedan!