Familjen bytte livsstil – lever efter ”zero waste”

Uppdaterad 2023-01-12 | Publicerad 2022-01-15

Familjen Hervall är som vilken familj som helst – förutom att de slänger extremt lite skräp.

Sedan åtta år tillbaka lever de efter filosofin ”zero waste”.

– Jag har förstått att vi mer och mer behöver tillämpa sättet urfolken alltid har levt på, säger mamma Hanna.

Familjen Hervall består av mamma Hanna, pappa Johan och barnen Thea, 11, och Alexander, 8. De bor i Östersund och tidningen Motherhood var först med att berätta om deras livsstil.

– ”Zero waste” innebär att vi gör så liten negativ påverkan på jordklotet som möjligt med avfallet vi skapar, säger Hanna Hervall.

Livsstilen skiljer sig jämfört med hur vanliga Svensson-familjer lever på flera sätt.

För att nämna några exempel: Familjen köper inte presenter i form av prylar när någon fyller år. I stället ger de bort hembakat eller roliga upplevelser. Till exempel biobiljetter, liftkort till skidbacken eller utflykter.

Om barnen behöver sportprylar till sina aktiviteter undersöks möjligheten att köpa begagnat. Också handlar de mat på lösvikt i medhavda behållare.

– Jag tänker inte aktivt på ”zero waste” varje dag. Det har blivit vardag. Men jag pausar och reflekterar: Måste jag ha den här prylen? Vem har tillverkat den? Kan jag be om att få den skickad till mig utan plast?, säger Hanna.

Pappa Johan, mamma Hanna, sonen Alexander och dottern Thea lever efter filosofin Zero waste.

Passade på när Johan var bortrest

Det började för ungefär åtta år sedan, när familjen bodde i Australien. Då såg Hanna ett klipp på Facebook där en person visade upp en liten glasburk i vilken allt hennes skräp det senaste året fick plats.

– Jag tänkte: ”Shit, vad häftigt!”, säger Hanna.

Hon började fundera på hur hennes familj kunde minska sitt avfall. Hon kom fram till att det var bra att börja i köket.

Vid tidpunkten var pappa Johan bortrest. Hanna passade i hans frånvaro på att rensa ur skafferiet och sätta nya rutiner för hur det skulle fyllas på.

– I stället för att gå till en vanlig mataffär, där de är bra på att packa in varor i plast, gick vi till stora marknader och handlade direkt av odlarna. Vi började planera våra veckor och handlade på söndagar. Det blev en mysig grej, säger hon.

Till en början var Johan en smula skeptisk. Han såg framför sig att han aldrig skulle få äta chips igen och bli utskälld om han kom hem med en chokladbit. Men familjen upptäckte snabbt andra alternativ.

– Till exempel kan man baka och frysa in istället för att köpa. Vi ville inte ta bort saker utan ersätta med bättre alternativ, som i många fall är godare, säger Hanna.

Dottern skällde ut grannarna

Efter en kort periods knorrande vände Johan och började tycka att ”zero waste” var roligt. Barnen var positiva direkt.

– Alex var så liten när vi började så han vet inget annat. Thea som är några år äldre förstod grejen direkt. En gång skällde hon ut våra grannar för att de köpt fel toalettpapper.

När familjen ändrat inköpen till köket spred sig tankesättet till fler områden. Till exempel ändrade de innehållet i barnens medhavda luncher, köpte schampo i form av en hård tvål till badrummet och tillverkade servetter av gamla lakan.

Men för Hervalls handlar inte ”zero waste” om att kunna samla allt skräp i en liten burk. Det viktigaste är att ställa om livsstilen, tänka till och sprida budskapet till andra för att få större förändring.

– Vi slänger ändå en del skräp. Vi har en katt och har inte hittat något sätt att göra egen kattmat på. Det blir en del pappersförpackningar och ibland råkar man få med sig någonting hem med plast i, säger Hanna.

Hanna Hervall har levt efter Zero waste i åtta år.

”Måste leva mer som urfolken”

För två år sedan flyttade familjen hem till Sverige och Östersund. Hanna tycker att det är svårare att leva efter ”zero waste” här än i Australien.

– I skolan har vi inte kommit så långt i Sverige, tycker jag. Flera gånger har barnen ombetts ta med sig egna påsar till exempel. Och när barnen fick varm choklad på halloween serverades den i små engångskoppar.

Hanna tror att vi människor har mycket att lära av världens urfolk.

– En av anledningarna till att vi flyttade till Östersund var för att komma lite närmare vår egna ursprungsbefolkning. Jag har förstått att vi mer och mer behöver tillämpa sättet urfolken alltid har levt på. De har svaren. Och i deras värld finns inte skräp. De har en annan syn på jordens resurser. De säger jordens gåvor.

Hannas fem tips för att leva mer klimatsmart

  1. Pausa i vardagen och reflektera över dina vanor. Fundera kring om du bidrar till den värld du vill skapa eller inte.
  2. Var inte inställd på svårigheterna. Var öppen, nyfiken och börja med någonting litet som känns roligt. Till exempel: Om din dotter fyller år – gör någonting roligt med hela familjen istället för att köpa massa prylar.
  3. Stäng av autopiloten och ha inte så bråttom. Se alternativen – oftast finns de framför näsan på dig. Om du brukar köpa apelsiner i nät finns nästan alltid apelsiner utan nät en meter bredvid.
  4. Var bekväm med att vara besvärlig. Säg att du inte vill ha sugrör i drinken, plastsked i kaffet, att du vill ha en maträtt utan en viss ingrediens eller en vara packad utan plast.
  5. Varje liten grej gör skillnad. Om du ber ett företag att packa din vara utan plast kanske du inte får svar. Men du sår ett frö hos företaget. Den veckan kanske fyra andra har bett om samma sak och till slut sker en förändring i företagets webbshop.