”Barnen ansågs vara besatta av ond ande”

Miza ger funktionsvarierade barn nytt hopp i Kongo

Uppdaterad 2020-10-20 | Publicerad 2020-10-18

Det hela började med dottern Elikias födelse i Stockholm 2009.

Tre år senare fick hon den ovanliga diagnosen Phelan Mcdermid syndrom och familjen fick hjälp med rullstol, assistans och skolskjuts.

Men mamma Miza Landström, 44, som är född och uppvuxen i Kongo, såg plötsligt hur stort behovet av hjälp var för barn med funktionsvariation i hennes forna hemland.

– Vi upptäckte när vi åkte ner till Kongo att folk skämdes över dem. Man såg barnens funktionshinder till en förbannelse, ett straff för att mamman syndat. Och när barnen fick epileptiska anfall ansågs de vara besatta av en ond ande. Det var så mycket vidskepelse och stigmatisering, säger Miza Landström från Tyresö.

Miza kom som 18-åring till Sverige för att bo tillsammans med sin pappa och studera. Här skaffade hon sig ett hem, träffade kärleken och fick barn.

– Elikia föddes för tidigt. Vid hörselkontrollen märktes det att hon inte hörde så bra och vid sex månader fick hon sin första hörapparat, säger Miza.

Dottern var också sen i utvecklingen och kunde sitta först vid ett års ålder.

– Innan hon var ett år förstod vi att det inte bara var hörselnedsättning utan att det fanns andra komplikationer.

Miza Landström och dottern Elikia. Till höger elever i skolan som Miza tagit initiativ till att bygga i Lwengo, Kongo.

Dömda till extrem fattigdom

Vid tre års ålder fick Elikia sin diagnos – Phelan Mcdermid syndrom. En medfödd kromosomavvikelse som ”innebär ganska stor funktionsnedsättning”, berättar Miza. Men familjen fick mycket hjälp, så tillvaron för familjen fungerade bra.

Resorna till det forna hemlandet där stora delar av släkten bor, fick Miza att vilja hjälpa barn med funktionsvariation där. Därför startade hon 2012 föreningen Elikia na Biso som betyder ”vårt hopp” på språket Lingala.

– Man ser de här barnen som häxor. De göms i hemmet och de är dömda till extrem fattigdom. Föräldrar räknar med att deras barn ska försörja dem på ålderns höst men tänker att det kan inte ett barn med funktionshinder göra. Därför kastas barnen ibland ut på gatan eller hamnar på barnhem.

Via Elikia na Biso har Miza hjälpt mängder av barn genom den skola hon byggt i den lilla byn Lwengo i Bandunduprovinsen, Kongo.

– Vi började med 15 elever och i dag har vi 400. Det är så många barn så skolan är full. Vi behöver bygga ut den för att kunna ta hand om alla barn.

Målet: Att kunna försörja sig

Barnen med funktionshinder får inte bara hjälp med skolan. Miza ser till att hjälpa hela familjen, dels genom mat till familjen för ”då blir barnet en välsignelse och man ser på dem med andra ögon” men också genom kunskap.

– Vi försöker utbilda föräldrarna och förklara att det här kan hända vem som helst. Det är enklare för dem att förstå mig för att jag är från Kongo. Jag tar med mig min dotter Elikia när jag reser till Kongo och alla kan se att jag är stolt över henne.

Miza har också sett till att olika hjälpmedel kommit på plats och har även byggt ett dagcenter som heter Ingvar Centre i Kinshasa. Hon planerar härnäst att bygga träningslägenheter för unga vuxna med funktionshinder.

– Man kan säga att det är efter svensk modell. Vi har köpt en tomt, nu behöver vi bara få in mer pengar så vi kan bygga bostäderna.

Hennes mål är att så många som möjligt av barnen med funktionshinder ska kunna växa upp och lära sig ett yrke så de kan försörja sig själva.

– Vi har klasser för barn med funktionsvariation. De lär sig saker som att baka och stryka kläder. Om man lär sig att baka kan man sälja bröd, lär man sig exempelvis trädgårdsskötsel så kanske man kan bli anställd av någon. Vi önskar dem det livet.

Ingvar Center är ett yrkesutbildningscenter där ungdomar och föräldrar får möjlighet att utbilda sig. Där finns utbildning inom snickeri, sömnad och datorkunskap. Där finns också möjlighet att lära sig läsa och skriva.

En kvinnorevolution

Det märks verkligen att Miza Landström brinner för det hon gör. Och allra mest brinner hon kanske för flickor som ofta tidigt måste ta stort ansvar i hemmet.

– De tvingas i regel hjälpa till och måste gå långt för att hämta vatten. Men på vår skola finns det vatten, så de kan ta med sig sina bunkar till skolan. De pluggar och efteråt kan de få vatten att ta tillbaka hem. Vi vill ha tjejerna i skolan!

Att det är så viktigt att flickorna får utbildning är att de annars riskerar få barn alldeles för tidigt, något som leder till en ond spiral med ökad fattigdom.

– Ofta får de annars barn redan när de är 14. Vid 20 kanske de har fyra barn och det vill vi undvika. Om en kvinna kan läsa, skriva och kan sina rättigheter så blir det inte så. 65 procent av våra elever är tjejer. Det här är en kvinnorevolution!

Det är Miza som är eldsjälen i verksamheten. Men hon har inte gjort allt på egen hand.

– Den största delen av pengarna kommer från Tyresö Pingskyrka och Pingskyrkans second hand i Tyresö. De betalar exempelvis lärarlönerna och skolmaten. Vi kan inte ha någon skolavgift, för då skulle det inte komma några barn. Det är en helt fantastisk grej som det har blivit!

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.

Nominera din hjälte här nedan!

Följ Svenska Hjältar på Facebook

Anmäl dig här till Svenska Hjältars nyhetsbrev

Följ Svenska Hjältar på Instagram!