”Staten har betett sig som halvgudar”

Publicerad 2016-09-13

Christer Borg kämpar för att rädda Sveriges älvar

Kampen började med en konflikt i hemkommunen Sollefteå. Den fortsatte när han satte sig upp mot stora företag.

Nu gör Älvräddarnas Christer Borg allt för att minimera vattenkraftens skada på naturen.

– Det blir en biologisk enfald snarare än mångfald, säger han.

För Christer Borg började allt vid Nämforsen i Ångermanland. Han arbetade med turism i området som blivit känt för sina hällristningar från brons- och järnåldern. Där märkte han tydligt hur vattenkraftens intressen kolliderade med turismen.

Vattenfall ville ta det så kallade turistvattnet, det vatten man spiller i en torrfåran på sommaren för att det ska ha sin kulturhistoriska kontext, och istället leda in det i turbinerna för att generera mer el.

– Hällristningarna är epicentrum för turism i Näsåker. Att minska det vattnet för att de ska tjäna lite mer pengar skulle innebära ett betydande ingrepp i en av de viktigaste av framtidens inkomstkällor för Näsåker, säger han.

Han tillbringade en månad att sätta sig in i frågan om vattenkraft och blev bestört över hur staten betett sig under uppbyggnaden av svensk vattenkraft.

– Från 1918 och framåt har staten lurat av folk fallrätter för pisspengar. Man har betett sig som att man varit halvgudar och kört över människor, säger han.

Efter att han tillsammans med en aktionsgrupp räddat Röån undan utbyggnad och tillbringat all sin lediga tid under fem år åt frågorna erbjöd Älvräddarna en styrelseplats. Året efter blev han ordförande.

– Älvräddarna observerade min retorik och de debattartiklar jag skrev, säger han.

”Maler fisk”

Idag finns 2 200 vattenkraftverk i Sverige. De flesta av dem är små kraftverk som genererar lite el i förhållande till de många vattendrag som påverkas negativt av dem.

– Sverige tillhör bland de mest utbyggda länderna när det gäller vattenkraft i hela världen – det är bara Norge som är mer utbyggt. Mellan sju till åtta av tio av älvar, åar och bäckar i Sverige är utbyggda med vattenkraft, säger Christer Borg.

När ett vattendrag byggs ut stoppas vattnet upp och ovanför dammen skapas ett sjöliknande system med andra arter mot de som lever i en fors.

– Det blir en biologisk enfald snarare än mångfald. Vi pratar om en ekosystemkris, vi förstör ekosystem och utrotar arter i en takt som aldrig har hänt tidigare. Vi måste göra någonting åt det. Om vi förstör ekosystemen för att rädda klimatet binder vi ris åt egen rygg, säger han.

Christer Borg vill se att alla vinner på att lägga ner den småskaliga vattenkraften. De 1 000 minsta ger inte mer effekt i snitt än en bilmotor.

– Jag menar att vi kan göra oss av med dem i dagsläget, men på ett bra sätt. Vi tycker att de som äger de kraftverken ska få ersättning av staten för att ta bort dem. Fisken har väldigt liten chans att överleva småskaliga kraftverk. Man bara maler fisk. Nyttan från den förnyelsebara energin kan inte överväga skadan helt enkelt, säger han.

Stöd WWF - Bli fadder - Stoppa
utrotningen!

”Jag blir heligt förbannad”

Christer och Älvräddarna arbetar framförallt med att informera om skadan kraftverk har på det lokala ekosystemet. Han pratar med politiker och fokuserar idag mycket på att ändra lagen som reglerar vattenkraft.

– I Sverige har vi en lag från 1918 som styr 90 procent av de kraftverk idag som har tillstånd för sin verksamhet. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att en lag från 1918 inte har samma miljökrav som vi ställer idag, i ett modernt samhälle som strävar efter att bli hållbart, säger han.

Trots de många segrar som Christer och Älvräddarna fått genom åren är det ett tungt arbete. Och som många andra som kämpar för miljön drivs han av att ge hopp för framtida generationer.

– Jag har fem döttrar och jag vill att de och mina barnbarn ska få leva i en värld där alla parter, från vanliga människor till politiker och företag, tar han om miljön vi lever i, säger han.

– Men en annan drivkraft är att jag blir heligt förbannad på företag, som är fulltmedvetna om de skador man gör, och vägrar att miljöanpassa för att det kostar lite pengar. Man skyddar sig bakom ett gammalt tillstånd och ingen kan göra något åt det om vi inte får ny lagstiftning, fortsätter han.

Följ oss på Facebook!

Följ ämnen i artikeln