Skojare är de allihopa
Uppdaterad 2012-11-19 | Publicerad 2012-06-04
Trängselavgifter i Uppsala och Linköping - varför då?
Nej, det är inte rötmånad än, men skojarveckan jag just genomlevt slår väl alla rekord.
Det började med att telefonen ringde hemma med en vänlig indier i luren. Alla indier jag träffat på är vänliga men den här var dessutom en skojare.
– Jag ringer från Windows service center, sa han på sin typiska indisk-engelska. Du har ett allvarligt fel på Windows. Kan du slå på datorn och ge mig ditt CLS-nummer.
Linjen var knastrig, engelskan korrekt men svårförstådd och jag fick fråga om och fråga om. Men det handlade om ett nummer som min dator skulle ha och som behövdes för att kunna avhjälpa felet.
Men om du känner till min dator och mitt fel borde du ju ha numret själv, föreslog jag, vilket ledde till en längre diskussion där han skulle ge mig de följande fyra siffrorna om jag först gav honom de fyra första.
Så där höll vi på ett tag tills jag sa att jag inte har Windows. Vilket ledde till samtalets första tysta sekunder, innan han frågade om jag hade Mac. När jag påstod att han var en skojare och att han borde lämna mig och alla andra svenskar i fred la han vänligt, som alla indier, men bestämt, som alla skojare, på luren.
Är det någonsin trängsel i Uppsala och Linköping?
Men veckan har också infiltrerats av andra i skojarbranschen, helsvenska skojare, som kanske är ännu farligare. Inte för mig personligen, men för landet Sverige.
Centerpartiets nya ledare Annie Lööf vill ha ”trängselavgifter” även i andra städer än Stockholm och Göteborg. Hon förslår att man bygger ut systemet till städer som Uppsala och Linköping. Jag undrar: Är det någonsin trångt i trafiken i Uppsala och Linköping? Inte när jag har varit där i alla fall.
För ett par år sedan skrev jag att Norrtälje borde införa de så kallade trängselavgifterna på fredagar och söndagar, när stockholmarna korkar igen genomfarten.
Det var ett skämt. Men kanske Annie Lööf tog mig på orden.
Men hon verkar vara en skojfrisk person, och det kanske Centern behöver, hon öppnade ju i Ekots lördagsintervju för att vi skulle börja exportera vapen till Kina. Hon sa ingenting om att exportera svenskt know how om trängselavgifter, för i Kina skulle sådana biltullar ha större påverkan än i Linköping.
Det är redan svårt att komma förbi lastbilarna
Åkerierna är också roliga. De vill skaffa längre och tyngre lastbilar, 30 meter i stället för dagens maxlängd på 24 meter. 90 ton i stället för 60. De pratar om miljö och utsläpp men menar förstås lönsamhet.
Redan i dag är det problem att komma förbi lastbilarna som mer än gärna kör i fordonståg för att minska luftmotståndet. Två, tre lastbilar i rad är redan i dag för långt att köra om. Ska vi ha tre 30-metersekipage i rad i framtiden? Ett tåg på 100 meter som inte lämnar plats för en omkörande personbil att klämma in sig mellan lastbilarna? Nej, tack. Även forskarna på VTI tycker att saken måste undersökas noga.
”I drive around in my automobile”, sjöng Chuck Berry i rockklassikern ”No particular place to go”. 50 år senare kopplas bilar och partiklar ihop mer än någonsin tidigare. Forskaren Bertil Forsberg är inte lika rolig att lyssna till, men visst dök han upp i radion igen i veckan som gick, men sitt eviga mantra om bilar och dubbpartiklar. Jag väntar fortfarande på att han och hans forskarkolleger ska skilja ut de partiklar som bildas av dubbdäcken och de som bildas när bilar med odubbade däck kör förbi.
Och samtidigt som SMHI utfärdade ännu en klass 1-varning för ymnigt snöfall och halka längs ostkusten ställde sig Uppsalapolisen vid E4 för att bötfälla bilister som inte ville riskera att halka omkring på sommardäcken. 800 kronor kasserades in från varje syndare. Någonting blev fel när dubbförbudet flyttades från sista april, som det var förr, till 14 april. Aprilvädren är däremot de samma som alltid.
Cyklister bär sig inte illa åt...
Siste skojaren innan krönikan ska till tryck är Kristoffer Carstens på Cykelfrämjandet som i P1-morgon förnekar att cyklister bär sig illa åt i trafiken: Cyklister måste ta till kreativa lösningar, som att cykla på trottoarer eller köra runt hinder, sånt kan vara irriterande, erkänner han. Men det är nödvändigt i en infrastruktur som inte är anpassad för cyklister.
