Vården blir nästa kris – visa att ni orkar agera
S-toppen: Nu måste vi arbeta över partigränserna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-08-24
DEBATT. Regeringen samlas i dag på Harpsund för att precis som vanligt förhandla fram sitt budgetförslag. Men den budget som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna snart ska presentera, läggs i en tid som är allt annat än vanlig.
Samtidigt som ett krig rasar i vårt närområde slår inflationskrisen hårt mot samhället. Det drabbar många svenskar, som får det allt svårare ekonomiskt när matpriserna ökar och räntorna höjs.
Men det drabbar också välfärdens och inte minst sjukvårdens ekonomi. Inflationskrisen är på god väg att orsaka en sjukvårdskris.
Regionernas ekonomiska förutsättningar är sämre nu än under den värsta perioden av 90-talskrisen, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Totalt saknar regionerna 24 miljarder kronor för nästa år, bara för att kunna behålla dagens verksamhet. Några nya satsningar är inte inräknade.
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att hon vill bekämpa inflationen, och här finns det ingen politisk konflikt. Inflationen pressar upp sjukvårdens kostnader och är en grundorsak till den situation vi nu befinner oss i.
Den viktiga frågan är i stället hur Svantesson vill bekämpa inflationen. Regeringen och Sverigedemokraterna måste orka prioritera. Är stora skattesänkningar viktigare än att säkra svensk sjukvård? Regeringen och Sverigedemokraterna måste svara på om det är vårdpersonalen och patienterna som ska betala för inflationskrisen eller inte.
Man kan tycka att vi i Region Stockholm borde hantera våra ekonomiska problem. Låt mig vara tydlig: Det gör vi. Vi för en återhållsam ekonomisk politik, med sikte på att värna sjukvården samtidigt som vårdpersonalen får arbetsro och patienterna får vård i tid.
Vi arbetar intensivt för att kapa administrativa kostnader, skära i konsultnotor och minska beroendet av hyrbolag i vården. Men det här är åtgärder som till stor del ger effekt på sikt.
Låt mig också vara tydlig med att vårdens ekonomiska situation till största del beror på yttre faktorer. För Region Stockholm handlar det bara i år om kostnadsökningar till följd av inflationen på drygt sex miljarder kronor.
Det motsvarar den årliga budgeten för hela Södersjukhuset, ett av Sveriges största akutsjukhus med 4 600 vårdanställda. En anledning till att vården drabbas extra hårt är de stora pensionsavsättningarna.
Som om inte det vore nog har regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna dragit ner statsstödet till vår region med drygt fyra miljarder kronor. Totalt saknas det mer än tio miljarder kronor till följd av yttre faktorer.
Läget är likadant för samtliga regioner i landet. Jag instämmer med min moderata kollega Carl-Johan Sonesson i Region Skåne som beskriver det som ”en jättejobbig situation för alla regionpolitiker, oavsett om de är blåa eller röda”.
Utan omfattande höjningar av det statliga stödet står vi i Region Stockholm och de flesta andra regioner oavsett styre inför en situation där alternativen i praktiken är omfattande besparingar i vården, stora budgetunderskott eller kännbara skattehöjningar. Det är en situation som jag så långt som möjligt vill undvika.
Men då behöver vi arbeta tillsammans, över partigränser och mellan stat och region. Så har vi tagit oss igenom stora kriser förut, och så kan vi göra även den här gången.
Region Stockholm ska göra sitt. Men då förutsätter jag att regeringen och Sverigedemokraterna gör sitt. De behöver lämna Harpsund med ett besked om att tillföra minst 24 miljarder till regionerna. Annars kommer sjukvårdskrisen snart att vara lika smärtsam som inflationskrisen.
Aida Hadžialić, finansregionråd i Region Stockholm (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.