Vad väntar regeringen på? Sänk skatterna nu
Benjamin Dousa: Väljarna röstade inte på Moderaterna för att få S-politik
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-03-24
DEBATT. I dag inleds Moderaternas kommundagar ”Sverigemötet”. Tusentals moderater från hela landet samlas för att diskutera partiets framtid. Mer av de diskussionerna borde präglas av Moderaternas kärnuppdrag: nämligen att flytta mer makt från stat till individ.
Nio av tio M-väljare ansåg att skattefrågan var avgörande i valet av parti i förra årets val. Sänkta skatter borde därför vara huvudnumret för Moderaterna inom ramen för Tidöavtalet.
Maktskiftet bygger på ett löfte om lägre skatter. Men än så länge har förhoppningarna grusats. Inte ens plastpåseskatten ska avskaffas.
Men det går att sänka skatterna trots hög inflation. Konjunkturinstitutet har visat att sänkta skatter på arbete inte skulle elda på inflationen. Sänkta arbetsgivaravgifter beräknas till och med minska inflationen.
I förra årets statsbudget för 2023 fanns varken reformer, skattesänkningar eller borgerlig ekonomisk politik. I regeringens satsningar för ’’en starkare ekonomi med fler i arbete’’ lägger man sex gånger mer på bidrag än på jobbskapande åtgärder.
I den egna konsekvensanalysen skriver man att propositionen som föreslås och ska genomföras 2023 ’’på lång sikt minskar sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar.’’
Socialdemokraterna hittade knappt något att vara kritiska mot, vilket säger en del om innehållet.
I en ny opinionsundersökning som Timbro beställt av Demoskop kan vi visa att den här passiviteten är fel väg för Moderaterna.
Demoskop ställde frågan till 3 014 personer mellan den 1 mars och 8 mars i år. En av frågorna som ställdes var ’’Många hushåll har under det senaste året fått ett svårare ekonomiskt läge. Vad av följande tror du är det bästa sättet att stötta hushållen ekonomiskt?’’.
Alternativen som gavs var ”fler och nya statliga stöd”, ”sänkta skatter”, och ”inget av dem”.
Bland väljarna i stort uppgav 48 procent att de ville se sänkta skatter och bara 23 procent fler och nya statliga stöd.
Bland M-väljarna var stödet för sänkta skatter allra störst, där 69 procent vill se sänkta skatter. Det går inte att skylla på samarbetspartierna inom Tidöavtalet. Deras väljare vill nämligen också se en ny riktning för skattepolitiken.
Bland SD-väljarna vill 68 procent sänka skatten, KD-väljarna 65 procent och bland L-väljarna 61 procent.
Sänkta skatter är från både ett liberalt och konservativt perspektiv principiellt viktigt. Men det får också stora positiva effekter på samhället överlag.
Sveriges största samhällsproblem är utanförskapet. Över 800 000 människor lever på bidrag, till en kostnad om 270 miljarder kronor per år i bidrag och minskade skatteintäkter. Ett viktigt skäl till att utanförskapet är så stort är för att det lönar sig för dåligt att gå från bidrag till arbete.
Alliansregeringen försökte med hjälp av jobbskatteavdrag förbättra kalkylen för bidragstagare, så att fler skulle välja att söka och ta ett jobb. Forskningen uppskattar sysselsättningseffekten av reformerna till mellan 86 000 och 165 000 nya jobb.
Ett parti som håller arbetslinjen högt behöver leverera mer av en politik för fler i arbete.
Svenska folket gav Moderaterna förtroendet att leda en ny regering. Men detta förtroende går hand i hand med förväntningar om någonting annat. Att bara förvalta socialdemokratisk politik när det kommer till skatterna, ekonomin och integrationen är inte det väljarna röstade på. Högerregeringen behöver få upp tempot.
Benjamin Dousa, vd, Timbro
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.