Svenska vägar har blivit en trafikfara
Transportföretagen: Värst är det på lansbygden – nu måste ministern agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-25
DEBATT. Den här jul- och nyårshelgen ger sig tusentals bilister ut på svenska vägar för att semestra eller hälsa på släkt och vänner.
Men, de ger sig ut på ett vägnät som är kraftigt eftersatt och i vissa fall trafikfarligt.
En betydande underhållsskuld innebär att delar av vägnätet i dag är mycket slitet och ålderstiget, på andra håll är vägarna felaktigt konstruerade enligt dagens standard.
Det krävs ökade satsningar för att stärka trafiksäkerheten och för att låta hela landet leva.
Väginfrastrukturen är samhällets pulsåder, en förutsättning för att hela Sverige ska leva och det som knyter samman de olika trafikslagen.
En stor del av våra vägar byggdes före 1970. Sedan dess har befolkningen ökat betydligt och resandet och transporterna på vägarna som en naturlig följd därav. Men pengarna som går till att underhålla vägarna har inte ökat.
Transportföretagen har tre år i rad följt utvecklingen av tillståndet på våra statliga vägar i Sverige. Vi har analyserat data från Trafikverket i vår väganalys ”Våra vägar” och satt samman ett unikt tillståndsindex.
Ojämnheter, spårdjup och förväntad livslängd används för att ge en bild av vägarnas tillstånd. Analysen ger ett mörkt resultat och visar att mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. I pengar innebär det att vägarnas underhållsskuld år 2022 var 16,5 miljarder kronor och förväntas öka till 42 miljarder kronor 2032 om inte ytterligare medel tillförs vägunderhållet.
Vi är glada över att infrastrukturminister Andreas Carlson och regeringen säger sig prioritera vägunderhållet. Det blev en extra miljard 2023 till vägunderhållet, men endast 300 miljoner extra i budgeten för nästa år. Det är långt ifrån tillräckligt.
För att stoppa underhållsskuldens negativa utveckling och bibehålla vägnätets nuvarande skick skulle underhållsbudgeten behöva öka med 2,6 miljarder per år, från 3,5 till 6,1 miljarder.
För att minimera underhållsskulden fram till 2032 behövs en vägunderhållsbudget på 7,9 miljarder per år, vilket är mer än en dubblering av nuvarande underhållsbudget.
Vi upplever dessutom ett delat vägland. Andelen vägar i mycket dåligt skick är i regel högre i glesbygd och i de norra delarna av Sverige.
I Jämtland var så mycket som närmare 22 procent av de statliga vägarna i mycket dåligt skick 2022, med det är de sämst i Sverige. Västernorrland är inte så mycket gladare med 18,4 procent av de statliga vägarna i mycket dåligt skick. Gävleborgarna skumpar omkring på statliga vägar där 16,7 procent är i mycket dåligt skick.
I Norrbottens ligger de inte så långt efter, 15,1 procent av de statliga vägarna var i mycket dåligt skick. Listan kan göras längre.
Det här är inte rimligt. Framför allt är det inte acceptabelt. Hela Sverige ska leva är ett slagord många politiker slänger sig med. Kristdemokraterna talade i valrörelsen om ”Hjärtlandet”, landet utanför storstäderna.
Det är dags nu, Andreas Carlson, att se till att ”Hjärtlandet” kan leva och frodas. Att människor på ett säkert sätt kan ta sig till och från arbetet eller helt enkelt kunna besöka sina släktingar vid högtider.
Vi efterfrågar en tydlig, långsiktig och finansierad underhållsplan som halverar underhållsskulden på vägnätet till 2030. Fyll ”Hjärtlandet” med innehåll, satsa på vägunderhållet.
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.