Vi ska jobba längre – men kroppen är slut

Debattörerna: Höjd pensionsålder måste kompletteras med andra reformer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-15

Den genomsnittliga ålder då medlemmarna i Kommunal och Byggnads går i pension är 63 år. Därmed kan riksdagen höja pensionsåldern hur mycket som helst, det spelar ingen roll om det är 65, 75 eller 100 år, skriver Tobias Baudin, Kommunal, och Johan Lindholm, Byggnads.

DEBATT. På onsdag röstar riksdagen om förslaget att höja pensionsåldern. Förslaget innebär att den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs stegvis från 61 till 62 år med start nästa år, för att sedan höjas till 64 år från år 2026. År 2023 höjs lägsta åldern för att ta ut garantipension från 65 till 66 år. Man räknar med att riktåldern för pensioner höjs till 67 år 2026. Samma år kopplas garantipensionen till riktåldern.

Medan det beslutet fattas kan vi konstatera att faktum kvarstår: den genomsnittliga ålder då medlemmarna i Kommunal och Byggnads går i pension är 63 år. Därmed kan riksdagen höja pensionsåldern hur mycket som helst, det spelar ingen roll om det är 65, 75 eller 100 år, för många undersköterskor och byggnadsarbetare är det kroppen – inte riksdagsbesluten – som avgör när man slutar arbeta.

Konsekvenserna av ett beslut om att höja pensionsåldern utan andra insatser blir allvarliga för både individen och samhället. Kortfattat kan man konstatera att medan individen får en mycket lägre pension än förväntat så får samhället högre kostnader när fler blir beroende av garantipensioner och bostadstillägg.

Från så väl Kommunal som Byggnads har vi varit väldigt tydliga med att en höjning av pensionsåldern måste kompletteras med andra reformer. De viktigaste insatserna är:

  • Arbetsmiljö och villkor måste förbättras så att medlemmarna orkar ett helt arbetsliv. Som fackligt förtroendevalda för de yrkesgrupper som toppar sjukskrivningstalen kan vi konstatera att utvecklingen i nuläget går i fel riktning.
  • Trygghetssystemen måste förstärkas. Det handlar framförallt om sjukersättningen, alltså möjligheten att få förtidspension. Faktum är att Sverige idag har OECD:s hårdaste regelverk och att en 63-årings och en 23-årings arbetsförmåga bedöms enligt samma kriterier. Det är helt orimligt. Regelverket behöver ses över och ett möjligt andrum skapas för den som jobbat hela livet och vars kropp inte längre håller. Om det finns möjlighet att få sjukersättning skulle det göra det möjligt att skjuta upp sitt pensionsuttag. Och varje uppskjutet år skulle innebära cirka åtta procent mer i pension.
  • Höj pensionsavgiften. Målet i den ursprungliga pensionsöverenskommelsen, som både Kommunal och Byggnads står bakom, var att pensionsnivån skulle motsvara minst 70 procent av slutlönen. Med dagens nivåer kommer stora samhällsgrupper få mindre än hälften av sin slutlön i pension. Det är ohållbart. Pensionssystemet är underfinansierat och politikerna måste få in mer pengar i systemet.

Fortfarande väntar över sex hundratusen medlemmar i Kommunal och Byggnads på skarpa förslag i dessa frågor. Och innan de är på plats så är det ett orimligt beslut att höja pensionsåldern. I alla fall om partierna menar allvar med ambitionen att den som arbetat hela livet ska ha en pension det går att leva på.


Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.