Politiker sprider hat mot socialtjänsten
Debattören: Nu måste partiledarna ta ansvar för desinformationen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-04
DEBATT. Rapporter från flera kommuner i norra Sverige oroar. Politiker ger sig in och sprider desinformationen om att socialtjänsten felaktigt skulle kidnappa barn, trots att både statsministern och försvarshögskolan fastslagit att den så kallade ”LVU-kampanjen” är den värsta påverkanskampanj som Sverige någonsin utsatts för.
En moderatpolitiker i Gällivare sa nyligen om tvångsomhändertagande av barn att ”det här har varit random, det är tillfället som gör det och det är därför det är så hemskt”. Det i samband med ett resonemang om LVU-ärenden i Gällivare.
Det är ett hårresande uttalande. Det är djupt oroande att politiker i Sverige bidrar till att sprida rena lögner.
Denna politiker är inte ensam, i Gällivare har under året flera lokalpolitiker som beslutar om barn ska omhändertas varit involverade i att sprida felaktiga uppgifter efter att de förenat sig med personer i LVU-kampanjen.
I Älvsbyn fattade lokalpolitiker beslut om att häva domstolens beslut om att omhänderta barn efter att ordföranden låtit sig påverkas av föräldrar som påstått att deras barn kidnappats, trots att föräldern i fråga är misstänkt för både barnpornografibrott och barnaga. Ordföranden i socialutskottet har därför tvingats avgå.
Politiker som går in och utan att redogöra för fakta anklagat socialtjänsten och underblåst desinformationskampanjen. Partiledarna måste fördöma när deras förtroendevalda underblåser desinformationen.
Att omhänderta ett barn är något av det mest ingripande samhället kan göra. Därför är processen hårt reglerad i lagstiftningen.
Socialtjänsten genomför en barnavårdsutredning som bygger på fakta om situationen och resulterar i en bedömning som utgår från barnets bästa. Politikerna i socialnämnden fattar sedan beslut om att ansöka om LVU, därefter avgörs frågan av domstol efter att parterna kommit till tals.
Försvarshögskolan pekar tydligt på vikten av att socialtjänsten har ett högt förtroende hos allmänheten för att kunna göra ett bra arbete. Ett förtroende som i delar av den egna befolkningen rejält skadats till följd av påverkanskampanjen.
Desinformationskampanjen har gjort gällande att socialtjänsten kidnappar barn och särskilt riktar in sig på barn med utländskt påbrå och muslimsk trosuppfattning. I kölvattnet av kampanjen har vi sett hat och hot mot svenska offentliga institutioner och enskilda socialsekreterare, och uppmaningar till våld och terrorattentat.
Staten måste ta på sig uppgiften att informera socialtjänsten i en kommun när deras arbetsplats utsätts för hot i sociala medier. Det kan inte vara upp till socialsekreterarna själva att upptäcka att de är utsatta.
Socialtjänsten måste jobba närmare de familjer vars barn riskerar att fara illa och kunna arbeta långsiktigt förebyggande. Att då medvetet skapa rädsla för socialtjänsten leder till att fler barn far illa och att tilliten brister.
För att komma till rätta med situationen krävs att:
- Riksdagspartierna måste ta ansvar för de politiker från deras partier som sprider lögner om socialtjänsten och agera gentemot dessa.
- Regeringen tillsätter en trygghetskommission där fack, arbetsgivare och staten finns med för att rätt åtgärder ska kunna sättas in skyndsamt.
- Otillåten påverkan och hot måste polisanmälas av arbetsgivaren. Idag är det den enskilde socialsekreteraren som är målsägande, vilket innebär att personuppgifter och hemadress röjs till den misstänkte. Detta minskar anställdas vilja att polisanmäla de brott de utsätts för. Det krävs en lagändring.
- Alla måste förstå vilka beslut som fattas. Säkra tillgången till kvalificerade tolkar, det är avgörande för att säkerställa rättssäkerhet och förståelsen för socialtjänstens insatser och beslut.
LVU-kampanjen har bidragit till ett direkt hot mot tjänstemän, svensk myndighetsutövning och Sverige i stort. Den underminerar förtroendet för socialtjänsten, för politiken och för domstolarna.
Detta är ett angrepp på svensk rättsstat och på det öppna demokratiska Sverige.
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.