Så blir vi styrda till att shoppa onödiga prylar

Debattören: Black Friday är en svart dag för vår planet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-23

helskärm

Många tycker att det är kul att shoppa och säkert kommer en del av det som köps att skapa nöjdhet. Och med tanke på hur många som är skuldsatta, alla möjliga yrkesgrupper som påstås vara i behov av högre löner (från sjuksköterskor och socionomer till poliser och lärare, dvs flertalet offentliganställda) och alla som har svårt få ekonomin att gå ihop, är det väl en glädjens dag.

Men inte för miljön, förstås. Och inte för de som avstår från att delta i köpfesten. Vår tid präglas av en våldsam överkonsumtion. Över mer än en hundra års period har vår BNP ökat med i snitt 2 procent per år. Över 30 till 35 år blir vi dubbelt så rika som tidigare. Vi har i genomsnitt 3 till 4 gånger de konsumtionsmöjligheter som våra farföräldrar hade i vår ålders- och arbetskategori.

I korthet, vi är, i historiskt och globalt perspektiv, mycket rika. 25 procent av all mat lär slängas i onödan. Globalt säljs 1,5 miljarder mobiltelefoner per år.

Miljöpåverkan av vår överkonsumtion är enorm. Planeten tar oreparerbar skada. Global uppvärmning, naturkatastrofer, kommande översvämning.

Allt är välbekant men det hindrar inte att folkflertalet lever ett miljöförstörande liv, med bilar, flygresor, köttkonsumtion, nya kläder, ny teknik mm i största möjliga skala.

"Men jag källsorterar ju", invänder kanske läsaren tamt.

Påfrestningarna på planeten av att tillverka, distribuera och nyttja våra prylar är stora. Det inser säkert de flesta. Men insikten drunknar i all konsumtionspropaganda vi hela tiden bombarderas av. Inte minst via IT och nätets möjligheterna att pricka in våra svagheter och förstärka våra begär och lustar. Dessa handlar i hög grad om att framstå som tjusig och imponerande – i egna och andras ögon.

Konsumtion är också en stor källa till stress och psykiska påfrestningar. Den tar tid, uppmärksamhet och resurser. Tillvarons 24 timmar räcker inte riktigt till. Trots ett ofta behagligt modernt arbetsliv (där många använder delar av sin arbetstid att surfa runt på nätet eller sysslar med pseudoarbete) upplever många stress i tillvaron.

Ett tjusigt utseende, hänga med i modet, ha de rätta prylarna (lära sig och underhålla dessa) är viktigt. Minst lika centralt är att kommunicera detta till en förhoppningsvis beundrande och avundsjuk omvärld – som därmed stimuleras delta och förstärka konsumtionskarusellen. Konsumtionslivet med fokus på fin yta, osäkerhet kring att inte hänga med och självrannsakan om håret är fint nog, optimal hy, kläder som följer senaste mode, varumärke, den smartaste smartphonen – bidrar till den moderna människans skörhet.

Framförallt unga tjejer lider av de skönhets-, framgångs- och perfektionsideal som är så centrala i konsumtionskulturen. Vi odlar narcissism – och lider av denna.

Konsumtionen bör motverkas. Visst finns lågavlönade och fattiga i Sverige i meningen mindre rika än andra. Det är ofta mindre materiellt problematiskt än socialt svårt. För flertalet behövs ej ökad konsumtion. När vi är missnöjda med att vara ”bara” 3 till 4 gånger så materiellt välbeställda som farföräldrarna för 60 år sedan, skuldsätter oss i stor skala för att ytterligare köpa sådant som knappt används innan det slängs, borde vi inse hur stolligt det hela är.

Black Friday gör skäl för namnet – det är en svart dag. För planeten men faktiskt även för de som är upptagna av ett materialistiskt liv, styrda av Facebook, Google och andra företag som via allt effektivare marknadsföring kopplat ett starkt grepp över vår tillvaro.

Mats Alvesson arbetar vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. Han har bl a publicerat Tomhetens triumf (Atlas) och Dumhetsparadoxen (Fri Tanke, med André Spicer).