Byggmästar förtjänar nu de största priserna

Den nya diktsamlingen skildrar kärleken helt utan reservationer

Publicerad 2023-02-23

Eva-Stina Byggmästar (född 1967), är uppvuxen och bosatt i Finland. Hon debuterade 1986 och har sedan dess publicerat många hyllade diktsamlingar. Hon är nu aktuell med ”Vill du kyssa en rebell?”.

Jag behöver de många färgerna – 

behöver lime, klementin, apelsin

soluppgång och solnedgång

 

jag är inte nöjd

med grått, med nyanser

av det gråa

 

(...)

 

jag behöver dig -

du sätter färg på dagen

du sätter färg på natten


Det är alltid så mycket jag vill citera när jag läser den finlandssvenska poeten Eva-Stina Byggmästar! Dikten ovan heter ”Sweet summer” och finns i hennes senaste utmärkta diktsamling ”Vill du kyssa en rebell?” Den är på många sätt en typisk byggmästardikt: kärlekstörstande, lekfull, färgstark, lustfylld, du-beroende, tillgänglig och fullständigt fullständigt genial.

Byggmästar har sedan debuten 1986 skrivit i en centrallyrisk och romantisk tradition, som sträcker sig från Sapfo. Hos henne finns ofta ett vilt och äventyrslystet jag som med glimten i ögat trånar efter och besjunger ett eller flera kvinnliga du:n. 

I ”Vill du kyssa en rebell?” skriver hon än mer avskalat om förälskelse och lycka, relationer och hunger - ruset det ger: ”kärleken är som kokain – / du kommer att bli fast, du kommer / att behöva de här kickarna”.


Saker kompliceras och problematiseras inte i onödan. Skönheten och livet är en gåva att ta fasta på, snarare än reflektera över: ”du får mina / livsandar på fötterna igen, varenda en / av dem // jag vill aldrig någonsin / återfå vett och sans”. Och friheten är förutsättningen för allt: ”livet kom / utan instruktionsbok och jag vill bara / säga att jag inte skulle ha följt den i alla fall”.

Det finns säkert sånt som går att invända mot i Byggmästars hänryckta och förföriska poesi som arbetar med slitna klichéer. Men själv tänker jag att man måste ha ett hjärta av sten för att inte rent sinnligt och intravenöst drabbas av Byggmästars direkta och ocyniska tilltal, som har insidan ut. För mig funkar hennes dikter bättre än all antidepressiv medicin i världen.


Bäst i den här diktsamlingen är hängivelsen och reservationslösheten med vilken kärleken framförs: ”att få sova / hos dig är det / största äventyret”. Det är som om försiktigheten och självbevarelsedriften – rädslan för att bli avvisad och sårad – inte finns hos byggmästarjaget. Inte för att hon är säker på att kärleken är besvarad, utan snarare för att den inte går att hålla tillbaka. Att sluta älska skulle vara döden, eftersom passionen är det som gör livet brännande och levande.

Och när hon får höra att hon är för mycket, att hon ska tagga ner, käftar hon käckt emot: ”du säger / easy tiger! // jag svarar / to wild / for you?!”

Jaget är beroende av den andre, eftersom du:et ju är begärets riktning, dess katalysator och portal till världen och svindeln. Men källan finns ändå ytterst i jagets eget bröst: ”man kan fråga – får jag / kyssa dig och bejaka hjärtats / vildaste hunger”.


Eva-Stina Byggmästar har genom åren fått flera priser, men ännu inte våra allra största. Jag tycker att hon för den här diktsamlingen förtjänar både Augustpriset och Nordiska rådets pris.

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln