Mathandlare och banker tjänar storkovan just nu
Det är du som får betala
I slutet av förra veckan redovisade Swedbank sitt resultat. Räntenettot, alltså vad banken tjänar på skillnaden mellan de pengar du sätter in och de pengar du lånar, steg till nästan 13 miljarder.
– Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt, förklarade chefen Jens Henriksson.
Swedbank är inte ensam om att ha presenterat jättevinster de senaste dagarna. Nordea ökade sitt räntenetto med 36 procent. SEB hade en avkastning på sitt kapital på nästan 20 procent. Och Handelsbanken pratar om det starkaste resultatet hittills.
Inte ensamma
Bankerna är inte ensamma om att tjäna stora pengar. När ICA presenterade sina siffror hamnade vinsten på nästan två miljarder. ”Positiva priseffekter”, skriver företaget. Också Axfood, som äger Hemköp och Willys, ökade sin vinst.
Sverige befinner sig i kris. Experterna talar om stigande arbetslöshet. Hjälporganisationer om hur köerna till soppköken växer. Barn kommer hungriga till skolan och många familjer undrar hur man ska klara att betala de nya räntorna.
Byggandet har tvärstannat. Sågverk tvingas säga upp personal. Och framtiden för många andra branscher ser dyster ut. Människor har inte längre råd att konsumera.
Mellan 2020 och 2022 föll reallönerna i vårt land med över åtta procent.
Drabbar inte alla
Men dyrtiderna drabbar alltså inte alla på samma sätt. Banker och livsmedelshandlare, två av vardagens största utgiftsposter, tjänar stora pengar.
Är det ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt”, som Henriksson på Swedbank uttrycker det?
Knappast.
Ingen missunnar ICA-handlaren att det ska gå bra för hans eller hennes butik. Alla förstår att bankdirektörerna måste få affärerna att gå ihop. Finansiella krascher drabbar oss alla.
Men att öka vinsterna precis när vanliga familjer går på knäna är provocerande. Och att stoltsera med ökade räntemarginaler när människor tänker på vad de kan avstå ifrån för att betala bostadslånen blir faktiskt ett hån.
Leker med elden
Bankdirektörer och livsmedelsjättar kanske inte inser det, men de leker med elden. Folk blir förbannade.
Det finns saker politiker i regering och riksdag skulle kunna göra. Elisabeth Svantessons kaffeträffar med matkedjorna och banker imponerade kanske inte. Men i våras visade finansministern i alla fall ett motvilligt intresse.
Det går att ge statliga SBAB uppdraget att pressa lånekostnaderna. Socialdemokraterna har föreslagit en skatt på bankernas räntemarginaler. Det skulle ha effekt. Och den politiker som har en idé om hur matpriserna ska tvingas ner skulle vinna mycket sympati.
Vi behöver faktiskt ett samhälle som är ekonomiskt sunt. På riktigt.
Är det rimligt att banker och livsmedelskedjor ökar sin vinst samtidigt som kunderna sliter för att få ekonomin att gå ihop? Och vad kan vi eller våra politiker egentligen göra åt situationen?
I chatten diskuterar Ingvar Persson höga priser och rekordvinster med läsarna.
Denna chatt är stängd.
- Ingvar Persson30 okt 2023
Klockan närmar sig halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som bidragit med synpunkter och frågor. Debatten lär fortsätta.
- 30 okt 2023
Det är sannerligen provocerande. Det är dock inte så lätt att byta bank. Finns få alternativ. De har byggt in höga trösklar, ytterligare avgifter och en massa annan (onödig) admin. Livsmedel är än värre med oligopolmarknad och verkligen få alternativ för konsumenten. Alldeles för dålig konkurrens! Är arg och uppgiven. Vad ska man som konsument egentligen göra?
AnnaHej Anna.
Jag tänker inte komma med några hurtfriska råd. I verkligheten har ganska få av oss möjlighet att lösa kostnader genom att pressa banker eller jaga extrapriser. Därför är dyrtiderna en politisk fråga.
Ingvar Persson - 30 okt 2023
Mataffärerna har höjt priserna enormt under det senaste året - DET känns i allas plånböcker. När matjättar går med såna enorma vinster borde de inte få höja matpriserna hur som helst och sedan skylla på inflationen. Det är orimligt. "vi måste göra detta för att överleva". Vi kunder betalar för allas "förluster". Elpriser ökar - vi betalar. Inflation - ökade matpriser. Krig om olja - vi betalar högre bensinkostnader. Ökade kostnader för hyresvärd - ökade hyror för alla. Räntor högre - amorteringar ökar för de som har lån. Precis allt hamnar på oss kunder. Utan att vi får ökade löner.. hur??
Lena PetterssonHej Lena.
Jag tror du sammanfattar vad ganska många känner.
Ingvar Persson - 30 okt 2023
Medelklassen i Sverige har fått det oerhört mycket bättre de senaste decennierna, med rejäla löneökningar, och kan klara dessa räntor och matpriser. Därför märks inte krisen i samhället ännu. Andra, som pensionärer och lågavlönade, är de som fått det kämpigt. Deras inkomster har inte ökat på samma sätt.
SkärholmsboHej Skärholmsbo.
Jag tror du sätter fingret på något viktigt. Det är klart att också familjer med ganska goda marginaler påverkas när till exempel räntorna stiger, men det är de utan marginaler som verkligen drabbas. Och de hörs alldeles för sällan.
Ingvar Persson - 30 okt 2023
Ok, ringa banken och försöka sätta press är ju kanske inte svårt (även om det knappast kommer ge resultat) men hur kan vi, hur kan jag, påverka politikerna? Den känns ju betydligt svårare tyvärr…
MalinHej Malin.
Jag tror faktiskt att politiker har alla anledning att lyssna. Annars lär det märkas i nästa val.
Ingvar Persson