Lotta Edholm låter som ett barn i trotsåldern

Skolministern vägrar lyssna på fakta

Susanna Kierkegaard

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2023-02-17

helskärm

Upprepningens kraft ska inte underskattas. Rent och skärt tjat är ofta en lyckad taktik för att få sin vilja igenom, det vet alla från barn i trotsåldern till ledarskribenter.

Men verktyget bör hanteras med varsamhet.

Bankar in budskapet

När skolminister Lotta Edholm (L) pratar med Dagens Nyheter har hon ett tydligt budskap. Regeringen stryker förslaget om att offentlighetsprincipen ska gälla inte bara kommunala utan även fristående skolor, vilket Altinget rapporterade först. Edholm förklarar varför – och är inte rädd för att banka in budskapet.

– Det finns delar av den svenska offentlighetsprincipen som skulle kunna vara svår att tillämpa för en liten skola som kanske inte har juridisk kompetens, till exempel att avgöra vad som behöver vara sekretesskyddat samtidigt som man ska lämna ut handlingar ”skyndsamt”, säger Edholm till DN.

Edholm upprepar argumentet genom intervjun. Regeringen vill inte belasta de mindre friskolorna i onödan.

Bjässarna protesterar

Faktumet att det framför allt är de riktiga bjässarna, som Friskolornas riksförbund och Almega, som protesterat mot det tidigare förslaget, berör inte ministern. Ordföranden för Idéburna friskolors riksförbund, Håkan Wiclander, har till och med sagt till DN att han tycker att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.

I dag klassas informationen som företagshemligheter. Det går inte att begära ut information om betyg, lärartäthet, eleverna socioekonomiska bakgrund och deras föräldrars utbildningsnivå.

Det gör det inte bara svårare för blivande elever att till exempel välja gymnasium. Det leder också till att kommunerna och staten behöver fördela pengar till skolor i blindo – det går inte att veta var resurserna behövs mest.

Urvattnat förslag

I stället för en offentlighetsprincip föreslår Lotta Edholm en ”insynsprincip”. Detta beskriver hon för DN som att ”det offentliga får möjlighet att titta på ekonomiska förhållanden, att skolan måste lämna ut en rad uppgifter som kanske inte främst rör individer, men som är kopplade till hur skolan fungerar”.

Inte ett ord om betygsstatistik eller socioekonomi.

Tanken med friskolor var att elever skulle kunna välja – inte att göda jättekoncerner som vuxit sig större än skattebetalarens rätt att veta vad pengarna går till.

Något för Lotta Edholm att repetera.

Vad tycker du om friskolornas skyldigheter? Borde offentlighetsprincipen gälla alla skolor? Läs chatten i efterhand.