Nu hänger allt på brandmännen

Utan statliga pengar klarar kommunerna inte värmen

Skogsbrand i Uppland.

Sverigekartan på Krisinformation lyser ilsket brandgult. Stora områden, till exempel runt Stockholm, i södra Småland och i Västsverige är knallröda. Det står för skärpt eldningsförbud, men hela vägen från Ystad upp till Örnsköldsvik och Sollefteå har länsstyrelser förbjudit eldning i skog och mark.

Det är helt enkelt snustorrt.

När brandbilarna far förbi med blinkande blåljus är det många som frågar sig, är det nu den stora branden startar?

Patrullerar himmelen

Brandflyget patrullerar stilla himmelen. Sateliter spanar efter rök och MSB:s tio helikoptrar och fyra brandsläckningsplan står redo att rycka ut. På nationell nivå är beredskapen bättre än 2018 eller 2014.

Ändå är det knappast de statliga resurserna som kommer att avgöra ifall 2023 blir ännu en sommar av stora skogsbränder. Det hänger istället på ifall kommunernas räddningstjänst hinner fram i tid. På brandbilarna med sina blåljus och på personalen som bemannar dem.

Ingen kan idag säga säkert att sommaren 2023 kommer att bli torr och varm. Det vi kan säga är att tecknen finns, och att alla modeller över det förändrade klimatet talar om extremt väder oftare.

Krav på beredskap

För kommunerna ställer det krav på beredskap. Räddningstjänstens hel- och deltidsbrandmän är ett exempel. Om inte de är tillräckligt många eller saknar rätt utrustning skulle MSB:s Air Tractor-plan stå sig slätt.

Beredskapen handlar inte bara om brandrisken eller räddningstjänsten. Sedan några år utfärdar SMHI också varningar när vädret är på väg att bli extremt varmt. Den lägsta nivån betyder att det kommer att vara över 26 grader minst tre dagar.

En sådan varning finns nu för delar av landet.

För den som är frisk och kanske ledig är sommarens värmebölja antagligen välkommen. Värme är trots allt en bristvara på våra breddgrader. Samtidigt vet vi att hettan är livsfarlig, inte minst för sjuka och gamla.

Äldreomsorg och vård

Precis som räddningstjänsten måste personalen på äldreboenden, i hemtjänsten och inom vården ha möjligheter att hantera extrema vädersituationer. Det kräver tillräckligt med folk och rätt utrustning.

Just nu planerar landets kommunalpolitiker för framtiden. Det ser inte så ljust ut. Det totala underskottet i kommuner och regioner kan hamna på 28 miljarder. Och från finansminister Elisabeth Svantesson kommer inga besked alls.

Utan många nya miljarder från regeringen kommer man att tvingas till nedskärningar. Ingen behöver tvivla på att de skulle drabba både räddningstjänst och äldreomsorg.


Hur ska samhället förbereda sig på mer extremt väder? Och vilken betydelse har lokala resurser i till exempel kommunerna?

I chatten diskuterar Ingvar Persson skatter, välfärd och beredskap med läsarna.

Denna chatt är stängd.

  • Ingvar Persson
    13 juni 2023

    Och det fick bli sista ordet i dagens chatt. Jag vill tacka alla som bidragit med frågor och åsikter.

  • 13 juni 2023

    Hej!

    Det borde väl inte förvåna någon att om skatteintäkter minskas, så minskar också välfärden?

    BG

    Hej BG.

    Nej, man kan tycka det. Ändå är det ju en av de saker som alltid kommer tillbaka i den politiska debatten.

    Ingvar Persson
  • 13 juni 2023

    De flesta som kommenterar här verkar vara mest bekymrade över skattehöjningar. Allt medan skogar brinner ,vården saknar folk,lärare avskedas....

    Först när man får ta hem gamla faster och vårda henne själv,när man inte får fylla egna poolen,när ens lilla skogskifte brinner upp ,kanske man vaknar.....

    Hur har vi blivit så här....

    berit

    Hej Berit.

    Det vet jag faktiskt inte. Jag är lika förbryllad som du.

    Ingvar Persson
  • 13 juni 2023

    Sverige har blivit ett skatteparadis. Inför en indexering av alla skatter så att de följer inflationen så slipper vi den ekonomiska ojämlikhet vi har fått i Sverige främst de senaste 10 åren.

    Eva

    Hej Eva.

    Det är en tanke. Jag måste dock invända lite mot tidsskalan. Faktum är att skillnaden mellan rika och fattiga har ökat ända sedan början av 1980-talet. Mer under vissa perioder, som mellan 2006 och 2014, och lite mindre under andra. Men klyftorna har ökat.

    Jag ser det som ett problem. Andra tycker antagligen att det är utmärkt.

    Ingvar Persson
  • 13 juni 2023

    Ingvar,

    Vilka skatter anser du ska höjas & för vilka?

    Jag vill inte bara höra de välbeställda etc utan vid vilka inkomster pratar vi om? Vid vilken månadslön ska skatten höjas & hur mycket? Hur mycket ska kapitalskatten höjas (ger ökade ränteavdrag som "bonus")? Vid vilken förmögenhet ska förmögenhetsskatten tas ut? Vid vilket värde på villor & bostadsrätter (tänker att de bör betala som villaägare) ska fastighetsskatten höjas & hur mycket? Hur mycket ska skatten höjas för egenföretagaren?

    Vilka nya skatter ska S uppfinna?

    Kurt

    Hej Kurt.

    Det där är nog ett ämne för en annan ledare. Låt mig säga att det vore en bra början att se över de finanspolitiska målen och att dra tillbaka de förslag till skattesänkningar som regeringen har skickat på remiss.

    Ingvar Persson