Det är vi som släppte in afrikansk svinpest
En skiva smittad medvurst kan räcka
Afrikansk svinpest. Hörde du orden för första gången den här veckan? I så fall är du antagligen varken jägare eller lantbrukare. Virussjukdomen har hängt som en mörk skugga över Sverige länge. I onsdags konstaterades för första gången att smittan är här.
I ett pressmeddelande skriver Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att viruset fanns i ett av flera vildsvin som hittats döda sydost om Fagersta.
Myndigheter och jägarorganisationer kommer att finkamma skogarna för att få en bild av utbrottets storlek. Det drabbade området har stängts av. Det är stopp för svamp- och bärplockare, skogsarbetare och naturligtvis för jakt.
Rapportera döda djur
Jägare och allmänhet i hela landet uppmanas att rapportera självdöda vildsvin.
Hoppet är att stoppa smittan innan det gått för långt. Det har fungerat på andra håll, men viruset kan spridas med fordon, stövlar eller redskap. I kött överlever det i månader och friska grisar som möter smittade blir sjuka.
Afrikansk svinpest dök upp i EU 2014. Sedan har det gått fort. Sjukdomen finns i dag i de flesta länder i centrala, östra och södra Europa. Människor drabbas inte, men både vilda och tama grisar blir sjuka. Feber, vinglighet och blödningar är några av symptomen.
Döden kommer oftast inom en vecka.
Orsakar problem
Någon tänker kanske att det vore bra om vildsvinen försvann. Allt vi hör är ju vilka problem de orsakar. För lantbrukare, trädgårdsodlare och i trafiken.
I så fall bör vi kanske i alla fall ägna en tanke åt grisbönderna och den chilikryddade fläskytterfilén som väntar på att grillas. Eller åt skogsägare som nu inte kan avverka. Att vildsvin är ett jaktbart vilt som ger ett utmärkt kött är ju också en tanke som kan vara värd att tänka.
Mellan Danmark och Tyskland byggdes redan för flera år sedan ett stängsel för att stoppa vildsvinen. Den afrikanska svinpesten kostar de länder som drabbas stora pengar. Och nu är den alltså här.
Utsätter oss för risker
Ändå är kanske larmet från Västmanland framför allt en påminnelse om vilka risker vi människor utsätter oss själva och det biologiska systemet för. Ingen tror nämligen att viruset tagit sig till Fagersta på egen hand.
Någon, kanske en turist, bärplockare eller en lastbilschaufför, kan ha haft med sig en smörgås med lättrökt medvurst av smittat kött som sen hamnat i naturen eller på soptippen. Mer behövs inte. Smittan kan också ha följt med ett fordon, även om experterna tvivlar på den förklaringen.
Sjukdomar och invasiva arter är en av globaliseringens baksidor. I skogarna söder om Fagersta tvingas man nu hantera följderna.