Därför bromsar AI nedläggningen av kolkraftverk
Nedläggningen av ett 20-tal kolkraftverk i USA har skjutits upp.
Anledningen? Det stora behovet av el till serverhallar.
Om bara tre år slukar AI lika mycket el som hela Sverige.
”Vi kommer behöva mycket mer energi i världen än vi tidigare trodde”.
Orden var Sam Altmans, den omsusade vd:n för OpenAI, vars ChatGPT på kort tid blivit ett globalt fenomen. Han framträdde i Davos och han är inte fel ute: Enligt Boston Consulting Group kommer elförbrukningen vid amerikanska serverhallar att ha tredubblats vid slutet av det här årtiondet, från 2022 års nivåer.
Elen de då slukar kommer att motsvara cirka 7,5 procent av landets elbehov.
Om bara tre år kan AI sluka lika mycket el som hela Sverige – cirka 134 terawattimmar. (En terawattimme är som om du skulle glömma din spisplatta på en timme – en miljard gånger).
“Vi behöver inte blåsa upp detta till något större än vad det är”, säger Alex de Vries, dataanlytikern bakom studien. “Men talen som jag får fram är inte små.”
Google hävdar redan nu att AI utgör 10–15 procent av deras årliga elanvändning på 2,3 terawattimmar. Det finns prognoser om att AI kan konsumera 3,5 procent av världens elbehov redan 2030.
"Vi inser fortfarande inte energibehoven för den här tekniken", säger Sam Altman.
För honom är det den avgörande frågan inför framtiden – hur skaffar vi fram stora mängder energi?
Kolkraftverk lever vidare
Vårt energibehov är enormt, och för närvarande kommer över 60 procent av världens elproduktion från fossila bränslen. Det är alltså ingen tvekan om att elen som behövs för att driva AI kan komma att öka världens koldioxidutsläpp de närmaste åren.
I Kansas City bygger Mark Zuckerbergs Meta – företaget bakom Facebook och Instagram – just nu en serverhall och Panasonic uppför en fabrik där robotar ska montera ihop elbilsbatterier. Båda projekten är enligt det lokala energiföretaget Evergys vd en del av "den mest robusta tillväxten av efterfrågan på el på decennier".
Konsekvenserna? Företaget meddelar att detta fördröjer pensioneringen av ett kolkraftverk som varit i drift sen 1960-talet, till 2028 – fem år efter det var tänkt.
Det är inget enskilt exempel – för ett 20-tal kolanläggningar från Kentucky till North Dakota har techboomen skjutit avvecklingen på framtiden.
Räcker inte
Men på sikt är kolkraften trots allt dödsdömd, åtminstone i västvärlden. Efterfrågan på ”ren” energiteknik runt om i världen får stora konsekvenser för användningen av de fossila bränslena och kol, olja och naturgas kan nå sin topp redan detta årtionde. Andelen fossila bränslen minskar enligt internationella energibyrån IEA från cirka 80 procent i den globala energimixen – där den legat i många årtionden – till 73 procent 2030.
Goda nyheter? Ja, men långt ifrån tillräckligt. Det leder till att 1,5-gradersgränsen sprängs med kraft.
Det innebär en värld som är mellan 2,5 och 3 grader varmare vid seklets slut. Och det innebär i sin tur kanske 5–6 grader i Sverige och 10 grader i Arktis.
Hur ser den världen ut?
Bunker på Hawaii
Det är sådant som Mark Zuckerberg och Sam Altman också funderar på.
Zuckerberg uppges bygga ett enormt komplex i miljardklassen på Hawaii, självklart med en jättelik, underjordisk bunker.
Altman är mer svävande: ”Jag har typ strukturer, men jag skulle inte kalla det en bunker”, säger han utan att bli mer precis.
I tidningen The New Yorker 2016 var han desto frispråkigare:
”Jag har vapen, guld, kaliumjodid, antibiotika, batterier, vatten, gasmasker från den israeliska armén och ett stort landområde i Big Sur jag kan flyga till.”
Finns det någon substans i miljardärernas feberdrömmar om en flykt till avlägsna bunkrar?
Kanske är det svaret på just den frågan som är avgörande för framtiden.