Forskare: Tutankhamun dog efter epilepsianfall

Uppdaterad 2012-09-13 | Publicerad 2012-09-10

Det var ett epilepsianfall som fick den egyptiske faraon Tutankhamun att dö, bara 19 år gammal.

Det tror i alla fall forskaren Hutan Ashrafian som ser flera likheter mellan den berömde härskaren och flera av hans släktingar.

Svaret på gåtan kan också förklara deras kvinnoaktiga kroppar, hävdar han.

Ända sedan Howard Carter hittade Tutankhamuns (skrivs även som Tutankhamon) helt orörda grav i Konungarnas dal 1922 har denne farao varit själva sinnebilden för det gamla Egypten, dess enorma rikedomar och makt.

Inte minst har hans gåtfulla och tidiga död fascinerat forskarna. Teorierna om varför han dog har varit många. Av ett ormbett tror en del, av tbc eller malaria gissar andra. De konspiratoriskt lagda (och de är många), däremot, tror sig veta att han blev mördad.

Gift med en syster

Men enligt Hutan Ashrafian, kirurg vid Imperial College London i Storbritannien, missar alla dessa teorimakare en springande punkt. Nämligen att både Tutankhamun och hans närmaste företrädare uppvisar flera gemensamma drag. De dog alla unga, men framför allt hade de en tydligt feminin kroppsbyggnad, vilket tyder på en ärftlig, genetisk sjukdom.

– Det finns många teorier till faraonernas död, men de har alla fokuserat på varje farao individuellt, säger Hutan Ashrafian.

Klart är att Tutankhamun inte var särskilt frisk när han dog. Han led av både benskörhet och ryggsjukdomen skolios.

Orsaken till dessa missbildningar tros bero på att Tutankhamun var frukten av ett syskonäktenskap. Inavel, alltså, vilket är den bästa jordmånen för genetiska sjukdomar.

Förstorade bröst

Tutankhamuns far tros ha varit Akhenaton som även han dog ung. Så gjorde även Akhenatons två företrädare, Amenhotep III och Thutmosis IV, samt en annan nära släkting: Smenkhkare.

Gemensamt för dem alla, inklusive Tutankhamun, var att de hade en uttalad feminin kroppsbyggnad med breda höfter och förstorade bröst. Dessutom visar inskriptioner att flera av dem upplevde religiösa syner under sina olika regeringstider. Det var bland annat en sådan syn som fick Akhenaton att avskaffa polyteismen och ersätta den med en tro på en enda gud: solskivan Aton. Utan att veta om det, blev han på så sätt historisk. Han hade skapat världens första monoteistiska religion.

Kirurgen Hutan Ashrafian, däremot, tror inte på solgudar. I stället, säger han, är förklaringen till både Akhenatons religiösa experiment och Tutankhamuns förtida död medicinsk. Tutankhamun och hans släktingar led antagligen av epilepsi i tinningloben, troligen till följd av en ärftlig sjukdom.

– Människor som lider av denna typ av epilepsi är kända för att kunna drabbas av både hallucinationer och religiösa syner, framför allt efter att ha exponerats för solljus.

Fortfarande en gåta

Epilepsin skulle också kunna förklara deras feminina kroppar, enligt Ashrafian, eftersom tinningloben står i nära kontakt med de regioner i hjärnan som utsöndrar hormoner. Dessutom är det känt att epileptiska anfall kan påverka mängden könshormoner under puberteten.

Hutan Ashrafian publicerar sina fynd i Epilepsy & Behavior. Howard Markel, medicinhistoriker vid University of Michigan i USA, säger till New Scientist att teorin är fascinerande och högst möjlig, men att den är mer eller mindre omöjlig att bevisa. Hans död är, och kanske förblir, ett mysterium.

TT

ANNONS