ÖB: ”Sverige kan försvara sig en vecka”

Oskar Forsberg

Om Sverige angrips kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka, enligt överbefälhavare Sverker Göranson.

Därefter måste vi få hjälp av andra länder.

– Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand, säger ÖB till SvD.

Enligt Sverker Göranson, som blev överbefälhavare 2009, rimmar dagens försvarsanslag illa med hur omvärlden ser ut. Han menar att osäkerheten har ökat. I intervjun med SvD säger han dessutom att försvaret kommer att behöva lägga ner en försvarsgren om man inte får mer pengar.

För lite pengar

Stefan Kristiansson, chefen för den militära underrättelsetjänsten, varnade i en intervju i höstas för Rysslands vapenskrammel. Han hävdade att Rysslands upprustning borde påverka det svenska försvarsbeslutet 2015.

Någon vecka senare kom regeringens svar på Kristianssons utspel. Budgeten är given fram till 2019 och försvaret och ÖB måste rätta sig efter det.

Men de anslagna pengarna räcker inte för att driva det försvar som politikerna bestämt att Sverige ska ha, menar ÖB. Han uppger att Sverige i dag klarar att hålla stånd mot ett väpnat angrepp i ungefär en vecka.

– Sedan är våra resurser nedkörda på sådant sätt att motståndskraften inte är så stor längre, säger han till SvD.

Andra hot i dag

Efter det räknar ÖB med att få hjälp av Norge, som man övat mycket med inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet. Men trots att grannlandet är med i Nato understryker ÖB att Sverige fortfarande är alliansfria.

Sverker Göranson berättar för SvD att de militära hot man ser mot Sverige i dag är av ett helt annat slag än kalla krigets stora invasioner. I dag gäller det att förbereda sig för andra tänkbara scenarier som försvaret prövat i hemliga spel. En angripares syfte skulle kunna vara att under en internationell kris ställa Sverige inför ett ultimatum. Genom ett begränsat militärt angrepp slå ut en storstad eller att inta ett begränsat geografiskt område, till exempel Gotland.

”Djupt oroande”

Allan Widman (FP), ledamot i försvarsutskottet, säger till Aftonbladet att det är ett mycket allvarligt besked som ÖB lämnar.

– Det finns inget alternativ till ett medlemskap i Nato. Sedan måste man ge försvaret resurser, fast inte villkorslöst. Man måste tydligt veta vad man ska få för pengarna, säger han.

Åsa Lindestam (S), som också sitter i försvarsutskottet, tycker att man ska utreda frågan ytterligare.

– Det är djupt oroande. Vi har fått de här signalerna tidigare och vi måste gå till botten med det, säger hon.

Lindestam säger att socialdemokraterna har ett konkret förslag om att ta pengar från utlandsinsatsen och förstärka försvaret på hemmaplan.

Ryska övningar i Östersjön

Dagens hot kommer från öst, enligt Försvarsmakten. Det började växa på allvar i augusti 2008 när Ryssland-Georgienkriget bröt ut.

– Normalbilden har förändrats jämfört med för tio år sedan. Det övas betydligt mer från rysk sida i Östersjön och Norska havet. Det är allt större, allt mer komplexa övningar. De är på väg uppåt i kvalitet i sin försvarsmakt, säger ÖB till SvD.

Om en dryg vecka, den 13 januari, har Folk och försvar sin rikskonferens i Sälen.

– Det blir svårt att komma runt denna fråga där, säger Allan Widman (FP).

Aftonbladet har sökt ÖB för en kommentar.