Näthatarna går nästan alltid fria

Joachim Kerpner

66 000 tonåringar drabbade – 14 gärningsmän fällda

Varje år drabbas 66 000 tonåringar av näthatet. Men bara 14 gärningsmän fälls i domstol.

Förövarna går nästan alltid fria, visar Aftonbladets granskning.

– Det är ett jätteproblem att så få fall går till domstol, säger kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman.

Bara 1 av 5000 nätkränkningar mot en 15- eller 16-åring slutar med en fällande dom, visar Aftonbladets granskning.

Anders Schelander, polisutredare i Borås, ligger bakom en av domarna:

– Polisen har halkat efter när det gäller internet och sociala medier, säger han.

Tack vare Schelander kunde en 19-årig man man dömas för ofredande och olaga förföljelse av 16 flickor i Borås och Karlstad – trots att polisutredningarna tidigare hade lagts ner i Karlstad:

– De hade försökt leta upp en e-postadress på Facebook, det kan man leta efter i timtal. De var inte medvetna om att all kontakt med Facebook går via it-brottssektionen på Noa, Nationella operativa avdelningen. I framtiden får vi nog se till att ha kompetenta poliser, säger Schelander.

”Moment 22”

Kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman utbildar andra åklagare om it-brottslighet. Han konstaterar att en vanlig svårighet är att identifiera gärningsmannen bakom nätkränkningarna:

– Ofta tar det över sex månader att få abonnentuppgifter från utlandet. Då har de svenska nätoperatörerna tvingats radera vem IP-adressen går till. Det är moment 22, säger kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman.

Största problemet i dag är mobiltjänsten Kik. 240 miljoner ungdomar runt om i världen använder denna chatt-app för att skicka meddelanden till varandra. Kik är, enligt stiftelsen Friends, den vanligaste platsen för nätkränkningar av svenska flickor och den näst vanligaste platsen för pojkar (de kränks allra mest i olika online-spel).

Tidigare kunde svensk polis relativt enkelt få ut information om abonnentuppgifter genom att att skicka en begäran direkt till Kiks huvudkontor i Kanada. Men i juni 2014 kom ett beslut från Kanadas högsta domstol, som innebär att svensk polis måste gå den mycket långsammare vägen via kanadensisk domstol för att få ut uppgifterna.

Numera tar det därför ofta mer än sex månader innan svensk polis har fått abonnentuppgifterna från Kik. När polisen sedan vänder sig till den svenska nätoperatören med IP-adress och tidsstämpel, är uppgifterna som skulle kunna avslöja förövaren raderade.

”Skyddar brottslingar”

Kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman hade hellre sett ett krav för de svenska nätoperatörerna på två års lagring av trafikdata, som diskuterades när EU:s datalagringsdirektiv blev svensk lag 2012. I stället valdes sex månader.

– Det handlar för mycket om personlig integritet i debatten. Man tänker inte på att man skyddar pedofiler och grova brottslingar, säger han.

Polisen har i dag avtal med Facebook, Instagram och Ask.fm, som gör att it-brottssektionen på Noa, Nationella operativa avdelningen, kan vända sig direkt till de här tre företagen i USA och Irland. Om en brottsutredning har inletts så lämnar de ut abonnentuppgifterna.

Men även om polisen har fått IP-adress och exakt tid för ett hot räcker det inte alltid för att slå fast vem som har näthatat. Det beror på att förövaren kan ha kopplat upp sig via ett wifi-nätverk på stan. Då kan det sluta med att polisen får adressen till ett café i stället för en hemadress.

– Många spårningar tar slut där. Men i 60 procent av fallen får vi fram bearbetningsbart material, säger polisutredaren Anders Ahlqvist på Noa.