Utmanar Magdalena Andersson – vill se ny finanspolitik
Publicerad 2024-01-05
Socialdemokraterna går igenom en period av omprövningar av gamla sanningar. Men vad gäller den ekonomiska politiken har Magdalena Andersson hållit hårt i sina principer.
I vår kommer en av programgrupperna som just nu arbetar med partiets nya politik att gå emot S-ledarens finanspolitik och kräva att kranarna öppnas.
– Vi skulle kunna öka takten i hela klimatomställningen och satsningarna på välfärden i en helt annan takt är i dag, säger S-toppen Niklas Karlsson.
Socialdemokraterna har under hösten presenterat en rad samhällsanalyser.
På flera områden har partiet landat i att S nu måste ompröva den politik man fört och nya politiska förslag är beställda av ledningen.
Men på ett område har ledningen stått fast: finanspolitiken.
Niklas Karlsson är ordförande för S i Skåne. Distriktet har länge tryckt på för att partiet ska ompröva sin syn på .
Distriktet anser att mer pengar behövs för att finansiera satsningar på klimatinvesteringar, bostäder och välfärd.
Niklas Karlsson är också sammankallande för den grupp i partiet som har analyserat hur den ekonomiska politiken har skapat dagens samhälle – med de många problem som Sverige kantas av.
Han är övertygad om att partiet nu måste slå in på en ny linje.
– Det är nödvändigt att vi förändrar det finanspolitiska ramverket, gärna mot ett underskottsmål för att vi ska klara av samhällsomställningen.
”Då får man verkstad”
Ett underskottsmål skulle öppna upp för att staten lånar pengar. Det skulle öka statsskulden, som i dag ligger lågt – drygt 30 procent (mätt som).
Niklas Karlsson anser att en ökning till omkring 50 procent kan vara rimlig. Det skulle frigöra mångmiljardbelopp för framtida finansministrar.
– Då får man verkstad. Vi skulle kunna öka takten i hela klimatomställningen och satsningarna på välfärden i en helt annan takt än i dag. Det har vi inte kunnat därför att ramverket har varit stramt.
Niklas Karlsson påpekar också att en skattereform som ökar skatten på kapital borde genomföras, vid sidan om förändringarna i det finanspolitiska ramverket.
Damberg och Andersson stretar emot
Mikael Damberg, finansminister i den tidigare S-regeringen och numera finanspolitisk talesperson, har stretat emot. Ett år efter valet sa han i en intervju med Aftonbladet att reformer ska finansieras av intäkter – inte lån.
Och ett par dagar innan julafton lät Magdalena Andersson veta att partiet står fast vid linjen om ett balansmål, i en intervju med ETC.
Men det duger inte, anser Niklas Karlsson.
I vår ska han och den arbetsgrupp som han leder lägga fram sina förslag på ny politik för partistyrelsen. Då kommer det vara ett nytt finanspolitiskt ramverk med öppning för underskott som kommer att gälla.
– Vi arbetar med ett förslag där vi tycker att man bör gå i den här riktningen. Jag hoppas också att det ska bli partiets linje så småningom, säger Niklas Karlsson.
Hotas från höger
I sin analys kommer Niklas Karlsson och hans arbetsgrupp fram till att samhället på många områden dragit sig tillbaka och att det är en grund till många av de problem som Sverige nu har.
En stor del av skulden till det lägger Niklas Karlsson på det finanspolitiska ramverket som just nu gäller. Detta eftersom det hämmar nödvändiga statliga investeringar på en rad områden såsom bostäder, infrastruktur och välfärd.
Det är en annorlunda linje än den som Magdalena Andersson står för.
– Jag skulle inte bedöma att anledningen till att samhället har dragit sig tillbaka de senaste årtiondena är det finanspolitiska ramverket, sa hon i intervjun med ETC.
I en intervju med Aftonbladet i slutet av november lanserade KD-ledaren Ebba Busch ett nytt politiskt projekt som innebär att staten ska investera stort på flera områden.
Energi- och näringsministern är därmed inne och tassar på ekonomisk politik som tidigare hört hemma på vänsterflanken.
I november gick finansminister Elisabeth Svantesson (M) ut och meddelade att en parlamentarisk grupp ska se över ramverket. Gruppen har ett år på sig att ta fram förslag på ändringar.
S ingång i samtalen är oklar, inte minst eftersom ledningens syn skiljer sig från mäktiga distrikt som Skåne och Stockholm. Även LO står bakom en mindre sparsam linje än den som Magdalena Andersson och Mikael Damberg för.
– Förutsättningarna för att nå ett underskottsmål är rätt så goda. Många ekonomer har drivit den här frågan över tid och nu senast även , säger Niklas Karlsson.