Ewa, 60, blev vittne till polisinsats: ”Jag blev jätterädd”

Polisens insatsstyrka bröt sig in i affär

Oskar Forsberg

Ewa Lönnrot Börjesson, 60, tog en morgoncigarett på balkongen vid 6.50-tiden.

Då stormades en affär i grannhuset av polisens insatsstyrka.

– Det var väldigt dramatiskt. Jag blev jätterädd, säger hon.

Säkerhetspolisen genomförde i morse insatser på flera platser i västra Sverige, i samverkan med lokal polis och polisens nationella operativa avdelning.

Tillslag har bland annat skett i Lilla Edets och Ale kommun, vilket båda kommunerna bekräftar på sina hemsidor. 

Ewa Lönnrot Börjesson, 60, jobbar som personlig assistent i Lilla Edet. Tidigt i morse gick hon ut på balkongen för att röka en cigarett.

– Det är på bottenplan och jag stod ute vid 6.50 ungefär. Då kom det två mörka bussar och stannade vid affären på andra sidan gatan, säger hon.

”Hjälmar och vapen”

Ur bussarna stormade polisens piketstyrka.

– De hade hjälmar och vapen. Typ kravallpolis. De bröt upp dörren på en affär som ligger tvärs över gatan, säger Ewa.

Vad är det för affär?

– De säljer frukt och vattenpipor och grejer.

Efter att polisen brutit upp dörren släppte de in en hund, berättar Ewa Lönnrot Börjesson.

– Det var ju mörkt där inne, men de här herrarna sprang runt därinne med pannlampor. Det skulle väl vara hemligt antar jag.

Mystisk person i baksätet

Efter en stund anslöt fler bilar.

– Det var målade polisbilar och andra personbilar som kom dit. Med mer folk.

Polisen gjorde sedan ytterligare en inbrytning.

– Det var i lägenheten där affärsinnehavaren bor. Det är i samma kvarter. Där var de i flera timmar. Jag antar att de har haft en husrannsakan där.

Ewa Lönnrot Börjesson såg inte om polisen grep någon person på platsen.

– Nej det gjorde jag inte. Det enda jag såg var att det satt en polis i baksätet på en vanlig målad polisbil och bredvid honom satt det en person. Det var tänt i bilen, men jag kunde inte se personen. Om det var en man eller kvinna, eller vem det var.

”En dramatisk lucia”

– Jag blev jätterädd. Min första tanke när jag såg hunden var att det var något narkotikarelaterat. Men sedan förstod jag, med alla de här säpogubbar som kom dit sen, att det var något annat. Jag hade ju läst om de här tillslagen i Västsverige på min telefon, säger Ewa Lönnrot Börjesson och fortsätter:

– Det var en dramatisk lucia. Den kommer jag inte glömma i första taget.