Tonvis med svenska sopor skulle dumpas i Asien

Förra året stoppade Tullverket drygt 1 043 ton miljöfarligt avfall från att exporteras till länder i Asien och Afrika. Det är en kraftig ökning från 2021 då 627 ton stoppades.

Tillsammans med de ansvariga länsstyrelserna hade Tullverket förra året 71 ärenden om olaglig avfallsexport till länder utanför EU, en ökning från 55 ärenden 2021.

Flest stoppade avfallsexporter hade man i Stockholmsområdet med 41 ärenden på sammanlagt 623 ton, 365 ton mer än 2021.

En förklaring till ökningen är ett intensifierat arbete med att stoppa transporter med farligt avfall.

– Det är en kombination av att man lagt mer fokus på det här inom länsstyrelsen och att man ser en allmän ökning. Avfall och sopor i allmänhet är en handelsvara där det finns ganska mycket pengar att tjäna, säger Henrik Sjökvist, biträdande chef på Tullverkets kontrollavdelning.

Tjäna pengar

Exempel på vad man kan hitta i containrarna är bildelar och kylskåp som inte inte uppfyller EU:s miljökrav, berättar Henrik Sjökvist. Motivet är ofta ekonomiskt.

– Det är ganska dyrt att destruera och kan man då sälja och tjäna pengar på det är det en lösning man gärna ser.

Mottagare är länder i Afrika och Asien. Sedan Kina infört striktare regler för import av plastavfall har exporten ökat till andra länder, som Indien och Tanzania. Tullverket konstaterar också att man kan se en specialisering bland mottagarländerna, till exempel har Benin och Förenade Arabemiraten riktat in sig på bilar och bildelar medan Pakistan tar emot kylkompressorer.

Exportörerna är allt från privatpersoner och mindre företag till större företag. Ibland går flera mindre aktörer ihop om en container.

Snårigt regelverk

Avfall som beläggs med exportförbud återförs ofta till exportören och vid allvarliga fall kan länsstyrelsen besluta om återvinning. Det förekommer också att exportörer försöker föra ut samma saker igen, berättar Martin Johansson, sakkunnig inom ekobrott och miljöbrott vid Tullverket. Han tycker det är olyckligt, även om det samtidigt förbättrar bevisläget.

– Möjligheten att få någon lagförd ökar om man kan styrka uppsåt. Det är tydligare om man försökt skicka varorna en gång och fått besked att det inte är tillåtet.

Regelverket kring så kallade gränsöverskridande transporter är ganska komplicerat och snårigt. EU håller som bäst på att förhandla fram en ny förordning och tuffare påföljder väntas att bli ett av resultaten. Vid allvarliga fall som leder till dom är påföljden i dag oftast böter.

– Med tanke på hur mycket som ändå stoppas i Sverige så är det relativt få som lagförs och det är något man trycker på både internationellt och även nationellt. Det kan förhoppningsvis bli ett förbättrat arbete med ett ännu tydligare regelverk.