Så ser företagen på sitt ansvar

Mattias Sandberg

Aftonbladets granskning har visat hur näthatet mot barn får förödande konsekvenser.

Men flera sociala medier-jättar vill inte svara på direkta frågor.

– Vi tolererar inte innehåll som är direkt skadligt, till exempel mobbning, men beteenden som vissa kan uppfatta som stötande eller kontroversiellt är inte alltid nödvändigtvis emot våra regler, skriver Facebook i en kommentar.

Google: ”Vi ser allvarligt på detta”

Företaget:

Google är ett amerikanskt företag som grundades 1998 och som mest är känt för sin söktjänst med samma namn. I oktober 2006 köpte man upp videosajten Youtube för cirka 12 miljarder kronor.

I granskningen:

Angelina Berge, 13, som driver en Youtube-kanal beskriver hur hon under flera år har fått dödshot under sina Youtube-inlägg - men att hon inte orkar polisanmäla eftersom flera av hennes vänner redan har gjort det utan resultat. Poliser som Aftonbladet har pratat med har även beskrivit hur de haft svårigheter att få Google att lämna ut uppgifter i samband med brottsutredningar.

Kontakt:

Aftonbladet har haft kontakt med Googles kommunikationsansvarig Farshad Shadloo via mejl. Han väljer att svara på Aftonbladets sju frågor med generella resonemang.

Google om Youtube:

– Vi vill att YouTube ska vara en säker plats och vi ser allvarligt på detta. Våra policies anger tydligt att vi inte accepterar material som exempelvis uppmuntrar till våld på YouTube. Våra användare har möjligheten att flagga olämpligt innehåll och om det kommer till vår kännedom att en video strider mot våra policies agerar vi för att ta bort klippet. Vårt team utvärderar mer än 100 000 flaggade klipp varje dag. Förra året tog vi exempelvis bort 14 miljoner klipp från YouTube som stred mot våra policies.

Google om utlämning av data:

– Vi följer de lagar och regler som gäller i varje enskild land. Följaktligen måste varje begäran om utlämning av information från polisväsendet ha legal grund.

Facebook: "Tolererar inte mobbning eller trakasserier"

Företaget:

Facebook är ett socialt medium som grundades i februari 2004. Under 2012 så köpte man Instagram för en miljard dollar. I slutet av augusti meddelade Mark Zuckerberg, Facebooks vd och grundare, att nätverket för första gången hade haft en miljard användare inloggade under samma dag.

I granskningen:

Flera barn beskriver hur de har blivit trakasserade på Facebook. I fallet med Marias 14-åriga dotter gick det så långt att hon tog livet av sig efter att bland annat ha mobbats på Facebook.

Kontakt:

Aftonbladet har haft kontakt med Facebooks pr-byrå i Sverige, Spotlight PR, vid ett flertal tillfällen för att försöka få till en intervju med en representant för företaget. Enligt pr-byrån tog Facebook först "ställning till en intervju i detta ämne". Samtidigt valde man att besvara Aftonbladets frågor genom att hänvisa till information som finns på sajten - samt två generella uttalanden. Senare meddelade pr-byrån att "vi inte kommer att kunna få till en intervju denna gång".

Facebook om kränkningar:

– På Facebook försöker vi vara en plattform, där människor kan dela fritt medan man fotfarande skyddar andras rättigheter. Vi tolererar inte innehåll som är direkt skadligt, till exempel mobbning, men beteenden som vissa kan uppfatta som stötande eller kontroversiellt är inte alltid nödvändigtvis emot våra regler. Vi uppmuntrar människor att rapportera saker som de uppfattar bryter mot våra regler så vi kan granska och agera från fall till fall. Vi ger även människor möjligheten att ta bort sig själva från en obehaglig diskussion, genom verktyg som att avtagga sig eller att blockera.

Om mobbning:

– Facebook tolererar inte mobbning eller trakasserier. Vi tillåter dig att prata fritt om frågor eller personer som har ett allmänintresse, men vi tar bort innehåll som medvetet verkar ge sig på enskilda individer med syftet att förnedra och hänga ut dem.  

Ask.fm: ”Vi har ett ansvar”

Ask.fm

Frågeforumet som har över 150 miljoner registrerade användare över hela världen. Flera kommuner i Sverige har valt att blockera sajten från skolornas datorer på grund av de kränkningar som skickas till och från elever. Flera unga som har tagit självmord runt om i världen har även kopplats till sajten. Förra året köptes sajten av Ask.com.

I granskningen:

Flera av de barn som är med i Aftonbladets granskning har beskrivit hur de har fått stänga ner sina konton på Ask.fm på grund av dödshot.

Kontakt:

Aftonbladet har haft kontakt med företagets representant Kate Hartley via mejl. Hon poängterar att man gjort mycket för att förbättra säkerheten sedan uppköpet förra året. Företaget har bland anställt säkerhetsexperter, investerat mycket i modering, både när det gäller teknik och anställda.

Våra artiklar visar hur barn har trakasserats på olika sätt på er sajt, i vissa fall så grovt att de har blivit självmordsbenägna. Vilket ansvar tycker du att Ask.fm har i dessa fall?

– Vi tycker verkligen att vi har ett ansvar att göra vad vi rimligen kan göra för att sajten ska vara en säker och engagerande plats. Sedan Ask.com förvärvade Ask.fm förra året, är det den viktigaste attitydsförändringen jämfört med de förra ägarna. Vi har utökat vår moderering, etablerat en dygnet runt-moderering på 49 språk, inklusive svenska, och utökat vårt moderingsteam med 40 procent. 

– Vi uppmuntrar också aktivt användare att rapportera mobbning och kränkande material, en process som vi har gjort enklare. Säkerhet är vår prioritet. Vi har tagit betydande steg för att göra sajten säkrare och vi fortsätter arbeta för att förbättra den.

Hur snabbt lämnar ni information till svensk polis om de efterfrågar det till en utredning?

– När det gäller alla förfrågningar från polis så svarar vi omgående och förser dem med information så snabbt vi kan - normalt inom 24 timmar om vi får en giltig fullmakt eller stämning. 

Kik

Företaget:

En chatt-app som har 240 miljoner användare runt om i världen. Kik är, enligt stiftelsen Friends, den vanligaste platsen för nätkränkningar av svenska flickor och den näst vanligaste platsen för pojkar.

I granskningen:

Flera barn beskriver hur de har blivit kränkta via appen. Tidigare kunde svensk polis få ut information om abonnentuppgifter genom att skicka en begäran direkt till Kiks huvudkontor i Kanada. Men i juni 2014 kom ett beslut från Kanadas högsta domstol, som innebär att svensk polis måste gå den mycket långsammare vägen via kanadensisk domstol. Numera tar det därför ofta mer än sex månader innan svensk polis har fått abonnentuppgifterna från Kik. När polisen sedan vänder sig till den svenska nätoperatören med IP-adress och tidsstämpel, är uppgifterna som skulle kunna avslöja förövaren raderade. Det här beskriver både åklagare och polis som ett problem.

Kontakt:

Aftonbladet har vid flera tillfällen sökt företaget för en kommentar.