Roks svar på kritiken: ”Kvinnor förtjänar det bästa stödet”

Publicerad 2023-04-15

Aftonbladet har mött flera kvinnor som berättat om sina upplevelser på skyddade boenden anslutna till Roks.

Roks tar allvarligt på kritiken, men säger också att ideella kvinnojourer fyller en viktig funktion för utsatta kvinnor.

– Vi är en lågtröskelverksamhet, där kvinnor kan komma oavsett hur mycket våld de utsatts för. Hos socialtjänsterna är kraven mycket större för att få hjälp, säger förbundets vice ordförande Adine Samadi.

Aftonbladet har talat med flera kvinnor som bott på skyddade boenden anslutna till Roks. De vittnar om osäker miljö, avsaknad av dokumentation och bristande kompetens hos volontärer och personal. Det är kritik som Roks tar på största allvar, enligt förbundets vice ordförande Adine Samadi.

– Vi kan så klart bara beklaga. Kvinnor förtjänar det bästa stöd som vi kan ge. Nu är det svårt för oss när vi inte vet exakt vilka boenden det handlar om, men om kvinnorna vill kontakta oss och berätta mer så kommer det utredas.

Mot vinster och tillstånd

Delar av kritiken från kvinnorna gäller Roks motstånd mot vinstdrivande företag och att det ska krävas tillstånd för att bedriva skyddade boenden.

Adine Samadi, vice ordförande Roks.

Varför är ni motståndare till att tillståndsplikt ska införas?

– Det man missar är att om förslaget som det ser ut nu införs så är det många kvinnor som inte kommer få hjälp. Vi är en lågtröskelverksamhet, där kvinnor kan komma oavsett hur mycket våld de utsatts för. Hos socialtjänsterna är kraven mycket större för att få hjälp.

Förslaget med tillstånd skulle innebära att Roks ideella kvinnojourer inte längre kan agera som de självständiga föreningar de är – bortom staten. Det kommer att göra det svårare för kvinnor att få hjälp, enligt Adine Samadi.

– Vi kommer behöva ta på oss myndighetshatten och hamna under socialtjänsten. Hela vitsen är ju att vi står utanför systemet så att tröskeln är låg för att söka hjälp hos oss.

Ni är även motståndare till vinstdrivande boenden. Varför?

– Det skulle vara anmärkningsvärt om vi inte reagerade på att det finns en massa boenden som tjänar pengar på kvinnors utsatthet. Vi tycker att incitamenten blir problematiska.

Men flera skyddade boenden med hög säkerhet och specialistkompetens kring exempelvis hedersvåld drivs privat idag. Ska ni ta över det då?

– Roks samlar jourer som har varierande säkerhetsgrad och spetskompetens, och enligt våra etiska riktlinjer ska de kvinnojourer som inte har tillräcklig säkerhet eller kompetens att ge det stöd som kvinnan behöver hänvisa henne vidare. Allt för att hon ska få rätt stöd direkt. Så det är klart att vi ser att andra boendeformer kommer att behövas. Det viktiga för oss är att vi får fortsätta vara fristående med de boendeformer vi har.

Men hur ska de drivas då om inte privat? Ska det bli statligt?

Det tänker jag att staten får bestämma vilken väg man ska gå. Det tittar vi gärna på tillsammans med staten. Men vi kommer alltid förespråka det som är bäst för kvinnorna.

Kritik mot boenden

Den andra delen av kritiken från kvinnorna som Aftonbladet talat med gäller deras upplevelser på skyddade boenden. Bland annat har de berättat att det känns otryggt när boenden är obemannade på kvällar och nätter.

– Det är viktigt att poängtera att de här jourerna är egna föreningar som är medlemmar hos Roks. De måste själva bestämma bemanningen utifrån förutsättningarna. De flesta som söker sig till oss inte har behov av personal dygnet runt, men om en stödsökande kvinna har det behovet så måste det tittas på lokalt – och om behovet inte kan mötas ska hon lotsas vidare till ett boende som kan erbjuda det hon behöver, säger Adine Samadi.

Amina och Hannah tog sig ur hedersvåld och hamnade på boenden anslutna till Roks. De beskriver otrygga miljöer och volontärer som inte förstod vad de två unga kvinnorna var på flykt ifrån.

Kvinnorna som vi talat med säger att ingenting journalförts eller dokumenterats när de bott på era skyddade boenden?

– Många kvinnor som vill ta sig ut våld vänder sig till oss. Ett av skälen är att det inte dokumenteras. Det är skälet att vi inte journalför och inte vill göra det. Men samtidigt är det stöd på kvinnans villkor. Det kan föras anteckningar om kvinnan vill. Vi kan också berätta om vad vi sett i rättsprocesser eller till socialtjänsten om kvinnan vill.

Det vittnas även om bristande kompetens kring bland annat hedersvåld?

– Vi i Roks utbildar i de här frågorna men sen är det upp till jouren lokalt att kompetensutveckla sina ideella jourkvinnor och personalen. Med hedersvåld arbetar vi mycket tillsammans med organisationen Terrafem för att få fram nytt material.

En av kvinnorna som vi talat med med berättade att hon uppmanades bli aktivist och engagera sig i kvinnorörelsen när hon kom till det skyddade boendet. Vad är er kommentar till det och är det här något ni uppmuntrar?

– För oss är det viktigt att stödet är på kvinnans villkor. Jourerna hjälper kvinnan att återta det livsutrymme som förövaren har begränsat. Det jourkvinnan föreslagit kan ha varit en del i den processen. Att hjälpa henne hitta ett sammanhang. Med det sagt så är det självklart beklagligt att frågan ställts i samband med att hon kommit till boendet. Då är det inte en primär fråga utan stödet är det viktiga. Det är inget som varken Roks eller jourerna arbetar med.

Vem har egentligen ansvaret för om det brister på ett ideellt boende?

– De ideella jourerna kommer från att det fanns en vakuum där staten inte tagit sitt ansvar. Det fanns inte ett värdigt stöd för kvinnor och barn som utsatts för våld. Så allt vi gör i princip är att ta ansvar för den frågan. Vi gör definitivt vår del och vi kvalitetssäkrar regelbundet.

– Det yttersta ansvaret för samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor ligger alltså inte hos jourerna utan hos staten. Men om en kvinna inte är nöjd med det specifika stödet hon har fått på någon av Roks jourer ska hon vända sig till socialtjänsten och även få information om hur man anmäler till IVO. Ansvaret för kvaliteten på det ideella skyddade boendet ligger på den enskilda kvinnojouren som ju är en autonom förening under vår riksorganisation. Roks gör sin del bland annat genom att utbilda och tillhandahålla material om kvalitetssäkring som ett stöd till jourerna i deras arbete. Med det sagt har vi påbörjat ett arbete med att uppdatera vårt kvalitetssäkringsmaterial till jourerna för det behöver uppenbarligen bli tydligare, säger Adine Samadi.