Ovanligt att mördare döms till vård
Mannen som dödade sin hustru och parets två barn i Göteborg döms till rättspsykiatrisk vård.
En tämligen ovanlig dom, då de flesta mördare numera döms till fängelse.
Söndagen den 2 september i fjol ringde en man i Göteborg polisen och sa att han hade tagit livet av sin familj.
Det visade sig stämma. Hustrun hade strypts och barnen dränkts. Sedan han dödat dem försökte han begå självmord genom att dricka tändvätska och klorin.
– Jag kände att djävulen var efter mig, löd förklaringen i förhör.
Att Göteborgs tingsrätt kommer fram till att det rör sig om mord förvånar inte. Inte heller är det förvånande att straffvärdet bedöms vara livstids fängelse. Tre närstående, varav två fullständigt skyddslösa barn, har blivit mördade.
Men Rättsmedicinalverket har kommit fram till att mannen var påverkad av en allvarlig psykisk störning då han begick gärningarna, en störning han ännu lider av.
Enligt lagen ska en domstol då i första hand döma till rättspsykiatrisk vård. Men det går att göra undantag. Exempelvis om begånget brott leder till strängt straff, vilket ju onekligen skulle vara aktuellt i detta fall.
Icke desto mindre blir påföljden rättspsykiatrisk vård. Detta eftersom han har agerat utifrån vanföreställningar samt att han inte genom rus eller någonting liknande vållat sitt tillstånd själv.
Intressant i sammanhanget är att Sverige har en unik lagstiftning. I nära nog alla länder som är jämförbara med vårt bedöms svårt psykiskt störda lagöverträdare som otillräkneliga, och kan därför inte dömas för sina handlingar.
På ungefär det här sättet har det sett ut alltsedan de första civiliserade rättssystemen tog form. Barn och psykiskt sjuka har intagit en straffrättslig särställning.
Så var fallet även i Sverige, fram tills den nuvarande brottsbalken infördes 1965 och den moraliskt tvivelaktiga ordningen infördes att även den som inte kan rå för sina gärningar hålls ansvarig.
Viktigt i sammanhanget är även att rättspsykiatrin inte är en exakt vetenskap. Gränsen för när domstol ska döma för vård i stället för fängelse går att flytta och har flyttats av politiker.
Genom ett par lagändringar har riksdagen successivt minskat domstolarnas utrymme att undvika fängelse för psykiskt sjuka. Det har fått effekt.
På 1970-talet dömdes två tredjedelar av mördarna till rättspsykiatrisk vård. Motsvarande siffra i dag är drygt 10 procent.
Konsekvensen? Psykiskt sjuka personer som döms till fängelse i stället för att få den vård de behöver riskerar att komma ut och vara lika farliga eller rent av farligare.
Dagens dom är ganska ovanlig. Det innebär sannerligen inte att den är felaktig.