Att ta hand om pengar lönar sig mer än att ta hand om människor

Visst är det trevligt med likes på Instagram men de funkar dåligt att amortera ett bolån med

Minns ni när pandemin slog till? I spontana utbrott av solidaritet skänkte människor lunchlådor för att visa sin uppskattning för Sveriges fondförvaltare som slet som djur i börsraset. Utan tanke på sig själva räddade de vad som räddas kunde av våra besparingar. 

Det där var ett skämt. Inget ont om människor i finansbranschen, jag känner flera, men det är vanligtvis inte en yrkeskategori som brukar översvämmas av handhjärtan och styrkekramar på Twitter. Många människor värderar inte deras insatser, hur kompetenta de än är, riktigt lika högt som när vårdhjältar räddar medmänniskor undan en obehaglig död. 

Skulle man kunna tro. I själva verket är det precis tvärtom. 

Åtminstone att döma av lönestatistiken från Statistiska Centralbyrån. 

Där framgår att medellönen för chefer inom finans är 144 700 kronor medan undersköterskor tjänar 29 500, sjuksköterskor med grundutbildning 38 700 och ST-läkare 50 100 kronor. 

Av de tio yrkena med högst medellön är sju inom ekonomi och finans. 

 

Den här typen av siffror blir dock lätt missvisande.

Långtifrån alla som jobbar på bank tjänar bra. Samtidigt drar finansvärldens elit in betydligt mer än futtiga 145 papp i månaden. På riskkapitalbolaget EQT, som förvaltar kapital åt pensionsfonder, delade ett 80-tal delägare på drygt 10 miljarder kronor i vinstdelning i fjol, eller 125 miljoner per kostym (de äger också aktier i firman för 170 miljarder).

Att ta hand om pengar tycks alltså, om den ekonomiska ersättningen är en indikator, vara oändligt mycket viktigare än att ta hand om människor.

Sjukvården, polisen, försvaret. Det är tre samhällsfunktioner som politikerna just nu tävlar om att lyfta fram som überviktiga så fort de får syn på en mikrofon. Men när det är dags att betala börjar de folkvalda flacka med blicken. 

Enligt SCB är medellönen för poliser 36 800 kronor och för soldater 25 500. Det senare är långt under snittet för alla löner i Sverige som 2020 var 36 100. 

 

Under pandemin blev det smärtsamt uppenbart att ett jobb inom vården kan vara förknippat med fara för eget liv. För poliser och militärer ingår det i arbetsbeskrivningen att i värsta fall tvingas ta en kula för laget. Bokstavligen talat. För detta risktagande ersätts en nyutexaminerad polis i Stockholm med 26 500 kronor i månaden. I försvaret kliver nybakade officerare in på 27 000 kronor.

Enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde kan ett militärt angrepp mot Sverige inte uteslutas. Mellan oss och slutet för demokratin står exempelvis plutonchefer med ansvar för 40 soldater och en månadslön på 30 000, eller lika mycket som en säljare i butik tjänar enligt SCB (ingen nedvärdering av denna syssla men artillerield inne på Elgiganten tillhör trots allt ovanligheterna). 

I en undersökning gjord av Officersförbundet svarade 77 procent av medlemmarna att lönen är orimlig jämfört med vad som går att få utanför försvaret och 63 procent att de funderat på att sluta. 

Här kanske någon invänder: pengar är inte allt! 

Till dig säger jag: God morgon! Medan du sov har bostadspriserna i Stockholm stigit till 113 000 kronor per kvadratmeter. Visst är det trevligt med likes på Instagram men de funkar dåligt att amortera ett bolån med. 

Ganska få väljer nog att söka sig till vården/polisen/försvaret enbart av monetära skäl. Men nu för tiden betyder ordet eldsjäl att det brinner i huvudet varje gång man öppnar sitt lönebesked. 

Så nästa gång det blir pandemi skicka för all del lite lådor till iva. Men skippa kycklingen med quinoa och fyll dem i stället med tätt packade femhundralappar. 

 

”Att ta hand om pengar tycks, om den ekonomiska ersättningen är en indikator, vara oändligt mycket viktigare än att ta hand om människor”, skriver Anderas Cervenka.