Grattis, Sverigevänner – nu kan även ni hatas

Har en anledning mindre att gnälla, skriver Oisín Cantwell.

Här kommer en god nyhet för er som ständigt gnäller över att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp.

Det kan vi visst, visar en färsk dom.

Utöver att hata invandrare, feminister och bögar är skribenter och kommentatorer på vissa sajter påtagligt förtjusta i att tycka synd om sig själva.

Inte nog med att muslimerna snor våra jobb, bostäder och brudar. De har även rätt att kalla hederliga skattebetalare vad som helst utan att det får konsekvenser.

I det här jävla samhället kan dock den stackars svensken inte säga sanningen utan att ställas inför rätta för hets mot folkgrupp.

Besattheten av den orättvisa hatbrottlagstiftningen inskränker sig nu inte till nätets undervegetation. Frågan poppar av och till upp i riksdagen, då sverigedemokraternas ledning delar fotsoldaternas upprördhet.

Motioner har författats om lagändring och Jimmie Åkesson vevade för några år sedan i ärendet mot Fredrik Reinfeldt under en frågestund med statsministern.

Men det rättsliga läget är oklart. Justitiekanslern, som är ensam åklagare i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål, har ett par gånger slagit fast att svenskar inte skyddas av denna lag.  Justitieutskottet har dock kommit fram till motsatsen.

Därför är dom T 1987 - 14 i Norrköpings tingsrätt, avkunnad i går, av intresse. Den rör en knasig tvist mellan å ena sidan ett lokalt politiskt parti i Östergötland som ställde upp i kommunvalet i Linköping och fick nio röster med förbud mot tiggeri som huvudsakliga fråga och å andra sidan en bloggare som beskriver sig som ”jude och socialist”.

Bloggaren skrev förra sommaren ett inlägg där han utfäste en belöning på 25 000 kronor för den som kunde belägga att han någon gång begått ett brott. Den som gjorde anspråk på pengarna var tvungen att stämma bloggaren ”i valfri tingsrätt”.

Lokalpartiet antog utmaningen och stämde bloggaren för en text han hade publicerat. En text där det stod att läsa att ”hart nära (sic!) varje svensk är en potentiell sexualförbrytare”, att ”såväl etniska som kulturella svenskar” är ”vidrig ohyra”, att det inte vore ”mer än rätt om alla svenskar utrotades” och andra smakfulla djupsinnigheter.

Hets mot folkgrupp? De tre domarna måste först bringa klarhet i den juridiska röra jag beskrev ovan och går därför till lagens förarbete.

Där hittar de följande formulering:

”...bestämmelsen kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså att personer med utländskt ursprung angriper någon eller några just för att de är svenskar”.

Tingsrätten tolkar meningen som att även svenskar som grupp omfattas. En tolkning som inte saknar fog, om någon frågar mig.

Sedan börjar juristerna grunna på om just detta fall utgör hets mot folkgrupp. Nja, anser domstolen, det är allvarligare att ge sig på en minoritet än en majoritetsgrupp. Det krävs grövre saker om etniska svenskar blir påhoppade än om låt oss säga romer eller judar blir det för att det ska vara brottsligt.

Och dessutom måste yttrandefriheten få vara vidsträckt. Uttalandena på bloggen innehåller förvisso ”ett mycket nedsättande och stötande språk”, men är av en sådan karaktär att de bäst bemöts i öppen debatt.

Med andra ord: bloggaren har inte har gjort sig skyldig till brott och behöver inte betala de 25 000.

Det här är, såvitt jag vet, första gången frågan om huruvida svenskar kan utsättas för hets mot folkgrupp har prövats i domstol. Vi har fått ett svar som jag inte tror vi ska dra allt för stora slutsatser av. Omständigheterna är speciella i detta fall. Och det är ju inte högsta domstolen som har uttalat sig.

Icke desto mindre. Ni tycks ha en anledning mindre att gnälla, "Sverigevänner".