Annons

Fem frågor som gör ditt bostadsköp bättre

Det finns många frågor att ställa inför en av livets största affärer.

Hur fungerar det med amorteringar, lånelöften och räntor? Frågorna hopar sig lätt vid ett bostadsköp.

Här är svaren på fem vanliga funderingar inför en av livets största affärer.

1 Hur gör man ett bra bostadsköp?

Ett bra första steg är att kolla in din banks hemsida, där finns det ofta en kalkylator som hjälper dig räkna ut hur stort bolån du kan ta.

– Gör det innan du ens besöker bostadssajterna. Du behöver inte skaffa dig ett lånelöfte direkt men det ger dig en budget att förhålla dig till och du slipper bli besviken i ett senare skede, säger Tove Zander, segmentansvarig för unga på Swedbank.

Sedan gäller det att ha is i magen och inte dras med för mycket i budgivningen.

– Det är lätt att bli kär i en bostad och kanske betala mer än vad man egentligen tänkt sig. Sätt ett tak innan du går in i budgivningen så att bostadsköpet blir ett välgrundat ekonomiskt beslut.

2 Hur mycket får jag låna?

Även om det här är den vanligaste frågan finns det inget enkelt svar – det beror på en hel rad faktorer. Din ekonomi utgör så klart en stor del av bankens bedömning, men även var i landet du vill köpa och vilken sorts bostad du vill köpa kan spela in.

– Banken tittar helt enkelt på om du har råd med lånet och att du har kvar tillräckligt mycket pengar när alla kostnaderna för boendet är betalda.

Dessutom kan man inte låna till hela bostadens inköpspris, numera krävs det att köparen går in med en kontantinsats på 15 procent, vilket också påverkar lånets storlek.

3 Hur mycket behöver jag amortera?

Att amortera innebär att man betalar av lånet, vilket minskar din skuld. Man kan se amorteringen som ett sorts sparande i den egna bostaden, som över tid gör det billigare att bo.

– Miniminivåerna för amortering regleras i lagen och ligger på mellan 2 och 1 procent årligen. Man får så klart amortera mer än så om man vill, säger Tove Zander.

Att minska bostadslånet är inte bara bra för plånboken – det minskar också risken för privatekonomin vid exempelvis prisfall på bostadsmarknaden eller en räntehöjning.

4 Ska jag välja rörlig eller bunden ränta?

När man vunnit en budgivning dyker nästa svåra fråga upp – ska räntan vara bunden eller rörlig.

– Här får man utgå från sig själv. Med bunden ränta har du koll på vad lånet kommer att kosta. Tittar man historiskt så har rörlig ränta i genomsnitt varit lägre, men räntan kan då variera mer jämfört med bunden. Ett annat alternativ är att dela upp lånet i olika delar, som man både kan ha bundet och rörligt, vilket sprider dina risker.

Äger man sitt boende behöver man en lite större buffert.

5 Hur mycket pengar kan jag lägga på boendet?

I genomsnitt lägger vi runt 25 procent av vår inkomst på boendet och runt 30 procent brukar sägas vara gränsen för en rimlig nivå. Ligger man över 30 procent kan det bli svår att ha utrymme för annat i ekonomin, och man blir också mer känslig för räntehöjningar.

– Redan när du tar bolånet så tittar banken på helheten så att du inte ska hamna i en sådan situation.

Det finns några åtgärder man kan göra för att trygga ekonomin i boendet ytterligare. Försäkringar är en stor del i det – som hemförsäkring, sjukdomsförsäkringar eller en bolåneförsäkring, som kan hjälpa dig om livet förändras.

Äger man sitt boende behöver man också en extra buffert för det, för att hantera de oförutsedda utgifter som kan dyka upp, som en trasig tvättmaskin eller ett kylskåp som behöver bytas ut, säger Tove Zander.

Räkneexempel bolån

Ett lånebelopp på 1 000 000 kronor, till 2,39 % ränta (3 mån bunden per 20-06-05), med rak amortering återbetalningstid 50 år, effektiv ränta: 2,42 % (ej Nyckelkund 2,51 %).

Första månadsbetalningen inklusive amortering är 3 658 kronor, sista månadsbetalningen inklusive amortering är 1 670 kronor, totalt belopp att betala om räntan är oförändrad under lånets löptid är 1 598 496 kronor. Antalet avbetalningar är 600 stycken.

Exemplet bygger på månatliga aviseringar, utan uppläggningsavgift eller aviseringskostnad, förutsatt att du är Nyckelkund och aviseras digitalt. För ej Nyckelkund tillkommer uppläggningsavgift på 650 kronor. Vid postala avier tillkommer en kostnad på 45 kronor i aviavgift. Valutakursförändringar kan komma att påverka beloppen som du ska betala om du till exempel har inkomst i annan valuta än lånet. Lånet förutsätter att säkerhet lämnas i form av pant i bostad.

Annons: Detta är ett annonsinnehåll från vår partner. Texten är alltså ej skriven av Aftonbladets redaktion.

Publisert:

Följ ämnen i artikeln