Populism att gnälla på att Stockholm betalar
Replik från docent i nationalekonomi om utjämningssystemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-10
REPLIK. Tjugofem moderater från Stockholm är missnöjda med att länet bidrar med mer skatteintäkter än resten av landet. De är även upprörda över bristen på insyn kring användningen av dessa pengar.
Debattartikeln bygger på populistiska åsikter som saknar förankring i ekonomi och hur Sverige styrs. En välvillig tolkning är att man använder fel argument för att stödja det som jag uppfattar som det primära motivet: nämligen sänkta statliga skatter.
För det första, att Stockholm genererar högre skatteintäkter än resten av landet beror på att invånarnas disponibla inkomster är nästan 50 procent högre än rikssnittet. Endast genom att ändra till ett regressivt skattesystem kan detta ändras.
Förespråkar Stockholmsmoderaterna därför att vi inför ett skattesystem där rika betalar mindre i skatt än medelinkomsttagare?
För det andra hävdar artikelförfattarna att ”i dag sker utjämning/.../utan minsta uppföljning eller kontroll från statens sida av hur utjämningspengarna används”.
Betyder det att 280 (av 290) kommuner som är nettomottagare av utjämningsmedel ska placeras under statlig förvaltning? För innebörden är en ändring av det kommunala självstyret som regleras i Regeringsformen och kommunallagen till förmån för ett federalt system.
En mycket omfattande reform som jag inte tror är intentionen. Men hur ska det annars gå till?
För det tredje anses endast Stockholm vara välskött. Att inte främja tillväxt genom arbetslinjen är uppenbarligen fel. Dock framgår det inte hur man når denna slutsats.
Antagligen tolkas Stockholms höga inkomster som bevis på att Stockholm för en annan, och bättre politik, än resten av landet.
Men jag och en författarkollega har visat att den främsta orsaken är inflyttning av högutbildade från resten av landet. Att hela landet bidrar till Stockholms inkomstmässiga framgångar visar att Sverige hänger ihop. Att försöka isolera Stockholm är bara populistiskt och trångsynt.
Angående Malmö, som utpekas som den största syndaren, har jag även visat att staden inte får tillräcklig kompensation för ett lågt skatteunderlag.
Om Malmö hade blivit fullt kompenserat för förändringar i skatteunderlaget borde staden ha fått 24 procent mer i utjämningsbidrag.
Slutligen har Sverige inte, som artikelförfattarna hävdar, en anmärkningsvärt låg tillväxt. Enligt Konjunkturinstitutet har Sverige haft en högre tillväxt än EU under 1995–2007, och samma tillväxt som EU under 2010–2020.
Att Sverige hade låg tillväxt ett enskilt år, 2023, beror på konjunktur och inte på tillväxt – något som moderata politiker borde vara medvetna om.
Ska artikeln kategoriseras under ordspråket: ”Ju fler kockar – desto sämre soppa?”
Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.