Tvinga inte på lärare genusundervisning
Debattörerna: Förbättra högskolan – minska genusvetenskapen och sänk antalet sökbara kurser
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-08-29 | Publicerad 2018-08-24
DEBATT. Sverige har en av västvärldens högsta andel högskolestuderande per capita. Andra framgångsrika länder ligger ungefär på samma nivå som Sverige gällande studenter som går teoretisk högskoleutbildning. Att en stor andel av befolkningen har akademiska högskolestudier är bra och till och med nödvändigt för en framgångsrik industrination.
Det är i dagsläget inte ett självändamål att ytterligare öka andelen studenter som går akademisk högskoleutbildning, i stället ska vi tillgodose det skriande behov vi har från arbetsmarknaden och skapa fler platser på våra yrkeshögskolor.
Vi bör också effektivisera vårt högskolesystem för att behålla vår position både som akademisk nation och industrination. Vi vill genomföra ett antal konkreta reformer för att i bästa fall avancera som högteknologiskt och akademiskt land, alternativt behålla vår position.
I dag kan studenter som söker en högskoleutbildning välja upp till 12 olika alternativ. Vi frågar oss hur motiverad en student är som kommer in på sitt elfte val?
Förmodligen är motivationen för utbildningen tämligen sval och den egentliga motivationen handlar kanske mer om att skriva in sig på ett universitet i största allmänhet, vilket inte är en fullgod motivation enligt vårt sätt att se.
Begränsa därför valmöjligheterna till högst fem utbildningar. Kommer studenten inte in på något av dessa alternativ får han/hon förbereda sig vidare för att komma igen ett annat år.
Vi vill underlätta ansökningsförfarandet av medel för forskare. I dag måste forskare ägna en stor del av tiden för att söka medel från olika statliga institutioner, detta för att säkra sitt uppehälle som forskare. När vi dag har ett stort antal statliga institut vars intresseområden går in i varandra så är det enormt tidsödande för varje enskild forskare eller grupp att utröna var ansökan skall skickas.
Detta leder till massor av merarbete, arbete som kunde användas bättre. I värsta fall kan även kapital frysa inne för att ingen vet att medel finns att söka. Forskning skall enligt SD inte handla om att förstå ansökningsförfaranden, utan att just forska.
Excellenta forskare som inte är anslutna till ett företag eller lärosäte, så kallade fria forskare, bör också få stöd och möjlighet att söka anslag från de statliga institutioner (Vinnova) vi har för dessa ändamål.
Vi har många små lärosäten i vårt avlånga land, det behövs och det är bra. Men vi måste ändå driva högskoleväsendet på ett effektivt sätt.
Mindre lärosäten bör samarbeta administrativt med större högskolor, för att därigenom spara resurser och för att skapa synergieffekter. Framtiden för våra mindre lärosäten är också att nischa sig på just de saker de är bäst på, bilda excellenta spjutspetsar inom de specialområden de blivit duktiga på.
Med en sådan utveckling kommer alla lärosäten, små som större behövas i framtiden.
Och så det bästa till sist. Våra lärosäten har akademisk frihet, den vill vi värna. Dock har genusvetenskapen antagit en form som skvallrar om allt annat än akademisk frihet, snarare antyder den diktatur och akademisk ofrihet.
Att snart sagt alla lärosäten tvingar in genusvetenskaplig litteratur på kurser där denna vetenskap inte kan tillföra något, utan mest tagit formen av en påtvingad överideologi, har inget med akademisk frihet att göra anser vi.
Ingen kursledare skall påtvingas genusvetenskap i sina kurser, om inte kurserna handlar om just denna vetenskap. Vi kan dessutom ifrågasätta hur mycket av denna vetenskap som verkligen vilar på vetenskaplig grund och vad som är politiskt betingat av denna vetenskap.
Alla system behöver med jämna mellanrum smörjas upp och effektiviseras, så även vårt högskolesystem. Alla system stelnar i sina former, förutfattade meningar och antaganden blir med tiden till axiom. Låt oss se på vårt högskolesystem med friska ögon utan skygglappar.
Robert Stenkvist, talesperson för högre utbildning samt ledamot i utbildningsutskottet (SD)
Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson samt ledamot i utbildningsutskottet (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.