Nej – lärare kan inte bytas ut mot en tv
Debattören: Låt inte ivern att göra något åt lärarbristen förminska hela yrkeskåren
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-04-18 | Publicerad 2018-04-12
DEBATT. Kommunstyrelseordförandena i 75 kommuner anser att fjärrundervisning bör tillåtas i alla ämnen i alla årskurser och de har riktat sig till regeringen för att ta bort de nuvarande begränsningarna kring undervisning via videoskärm.
I ivern att göra något åt lärarbristen och tillgodose behovet av behöriga lärare reducerar man läraryrket till att vara en fråga om bra eller mindre bra föreläsare inför hundratals tv-tittande elever runt om i landets olika klassrum.
De 75 ledande kommunalpolitikerna strävar efter att alla elever i vårt obligatoriska skolväsende skall undervisas i alla ämnen av en lärare som inte är fysiskt närvarande i klassrummet, utan i stället syns på en tv-skärm. Dessutom anser de, att fjärrundervisningen inte måste ske genom kommunen som huvudman utan kan ske på entreprenad, om man anser det nödvändigt.
Är det av oförstånd eller okunskap om läraryrkets form och innehåll som detta förslag lagts fram eller är det så enkelt att man omfattar en snävt reducerande syn på vad läraryrket och kunskapsutveckling innebär?
Inser inte dessa kommunpolitiker att de uppmuntrar en skola som ser inlärning och kunskap som ett passivt repeterande av vad tv-läraren sagt under föreläsningen. I kommunpolitikernas förslag börjar lärararbetet och slutar med föreläsningen och sedan gäller det att kunna det som sagts vid nästa prov och detta kommer nu att överordnas all annan form av kunskapsutveckling för det finns ju ingen lärare i klassrummet som tar vid.
Skolan blir till för att bli bäst i ”Vem vet mest?”, att kunna utantill det som föreläsaren tagit upp, men skolans uppdrag och lärarens yrkesroll är så mycket mer.
En professionell lärare sätter den aktivt kunskapsinhämtande eleven i främsta rummet, vilket då gör föreläsningen till en god introduktion för det fortsatta arbetet med att uppmuntra eleverna till att väcka intressanta frågor. Lärarens fokuserade handledning i klassrummet med de enskilda eleverna och skilda grupper sker fortlöpande genom pedagogiska problematiseringar och goda bedömningar om det som eleverna utför under varje lektion.
Varför inser inte de 75 kommunpolitikerna att en yrkeskunnig lärare är något mer än en föreläsare? Genom er förminskning av lärarens uppdrag bidrar ni till att de-professionalisera lärarkåren.
Den redan starka misstron mot lärarnas yrkeskunnighet är stötande för alla lärarkategorier, varför banaliserar ni då lärarens yrkeskunskaper?
En yrkeskunnig lärare vet, att undervisningen kräver olika arbetsformer avhängiga vilka kunskaper man önskar utveckla; föreläsningar, introduktioner, genomgångar för enskilda elever, grupparbeten av olika slag, diskussioner i hela klassen, redovisningar i små grupper, nyfiket eget sökande och muntliga framförande för hela klassen; är alla möjliga arbetsmetoder när strävan är att utveckla eleverna till breda människor som hanterar skilda situationer både som enskilda individer och i samverkan med andra. Eleverna skall ju enligt läroplanerna utveckla skilda förmågor.
Det som de 75 kommunpolitikerna nu föreslår kommer att innebära att skolans undervisning och kunskapsinnehåll reduceras när det domineras av en specifik undervisningsform.
Kommunpolitikernas förslag är inte bara märkligt, det är häpnadsväckande att de inte anser att lärarens ansvar innehåller fler dimensioner i undervisningen än föreläsningar.
Vart tar självklarheterna i lärarnas yrkesutövande vägen; att följa elevernas utveckling, ge dem stöd, förtydliga, ge löpande återkopplingar och uppmärksamma deras egna frågeställningar.
För att inte tala om vikten av att samverka med övriga lärare i kollegiet kring de enskilda eleverna och dialogen med föräldrarna, hur tänkte ni där?
Tv-lärarna är ju inte fysiskt närvarande i elevernas skola, inte i närkontakt med lärarkollegor och inte med föräldrarna?
Om man strävar efter en helhetssyn på undervisning och lärande för eleverna så är det omöjligt att stödja de 75 kommunpolitikernas förslag till regeringen, där upp till 50 procent av undervisningstiden ska kunna vara fjärr-tv-föreläsningar för alla elever på alla stadier i vår grundskola och gymnasium.
Fjärrundervisningen är ingen lösning på skolans situation utan dess motsats, då den förespråkar både en kvalitetssänkning gällande lärarens yrkesprofession och en reducerad kunskap för eleverna.
Vi får hoppas att regeringen inte har en lika reducerande syn på läraryrkets innehåll och elevernas kunskapsutveckling.
Stefan S Widqvist, numera pensionär på avbytarbänken, tidigare lärarutbildare vid Karlstads universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.