Återanvändning är rätt väg för förpackningar
Replik från KTH-forskare om förbud i EU mot svenska engångsförpackningar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-12-13 | Publicerad 2022-12-02
REPLIK. Att EU tar krafttag mot slit-och-slängsamhället och vill förbjuda vissa engångsförpackningar till förmån för förpackningar som kan återbrukas är huvudlöst enligt Jessica Polfjärd (M).
Men det finns en viktig historia och stora vinster som bör uppmärksammas.
Sverige har haft ett välfungerande pantsystem som baseras på diskning och återbruk i över 130 år. I en del restauranger går det fortfarande att köpa den klassiska 33-centiliersflaskan som i vissa fall snurrat runt i systemet sedan 60-talet.
Tyvärr har detta system stegvis fasats ut till förmån för engångsglasflaskor.
När engångsförpackningarna introduceras på 1950-talet och konkurrerade med återbruksförpackningarna skapades enorma problem med nedskräpning. Men snarare än att förbjuda förpackningarna infördes åtgärder för att minska symtomen.
Till exempel, genom att placera ut sopkorgar, införa antinedskräpningskampanjer som ”håll Sverige rent” och bötfälla nedskräpning.
Senare infördes även pantsystem för engångsförpackningar. Därigenom skapades acceptans för fortsatt produktion av förpackningar som används en gång.
Nyligen publicerade vi en studie som visar att det troligen är samhällsekonomiskt lönsamt att införa återanvändningssystem för hämtmatsförpackningar.
Över tid är det till och med mer lönsamt för den enskilda restaurangen att bygga upp ett system för återbrukbara hämtmatlådor än att köpa in hämtmatlådor av engångsmaterial. System som baseras på återvinning av matförpackningar som används en gång är, å andra sidan, troligen inte samhällsekonomiskt lönsamma.
Det finns dock flera utmaningar att hantera:
- Hur ska matvagnar och de företag som endast levererar hämtmat inkorporeras i ett återbrukssystem?
- Om höga pantavgifter införs på förpackningarna, kommer tillgängligheten minska för låginkomsttagare?
- Ett återanvändningssystem innebär stora investeringskostnader, medan besparingarna sker över tid. Dessutom får vissa aktörer bära särskilt stora kostnader.
- De stora investeringarna som görs i nuvarande system, till exempel i plaståtervinningscentret i Motala eller nya stora avfallsförbränningsanläggningar kan gå förlorade.
Nils Johansson, doktor i miljöstrategisk analys, KTH.
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, KTH
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.