Här blir Palme människa mer än en polisiär gåta
Ljudpromenaden ”23:21” följer händelserna under mordkvällen på plats
Christer Pettersson blev rasande och dödade en man med en bajonett för att mannen hade sparkat omkull en julklappspåse med en nalle i, en nalle som då blev smutsig av vintertrottoarens gegga.
Den berättelsen lyssnar jag på medan jag blickar ut över korsningen Sveavägen-Kungsgatan, platsen för just det brottet, femtio år senare och med enorma reklamfilmer på fasaderna.
Verket 23:21 – En interaktiv ljuddokumentär om mordet på Olof Palme snirklar sig in i olika spår, detaljer, funderingar.
Christer Petterssons vansinnesdåd låg honom i fatet när Palmespanarna fick upp ögonen för honom. Han, och andra misstänkta, andra spår, susar förbi medan jag går runt i cirklar, i en stadslabyrint. Går i makarnas Palmes fotspår från biografen Grand. Blir plötsligt mördaren och springer uppför trapporna från David Bagares gata.
En och en halv timmes promenad med 23:21 i lurarna är en speciell upplevelse. Samtalen, mellan kriminologen Christoffer Carlsson och journalisten Anton Berg följer den dramaturgi vi som minns mordet nästan skulle kunna rabbla i sömnen. Men det här verket är mer riktat, får jag för mig, till de som inte minns, de som inte var med.
Det som fyller ut berättelsen är ändå att vara på platserna. Det var exakt här vittnena stod. Där fanns en bankomat. Där stod Dekorima-mannen, där låg nattöppna caféet Mon Chéri, intill alla biograferna. Medan jag går Kungsgatan ner får jag veta att 33-åringens krutstänk var av fel sort. Det är sällsamt när då och nu ibland möter varandra, små imaginära luckor i tiden som uppstår, i en fläkt, en doft, ett ansikte.
Den konstnärligt skapade ljudpromenaden, som Janet Cardiffs olika projekt bland annat på Wanås konst, är oftast fantasifullt fiktiva, mer rurala än urbana. Mer suggestiva. Det är möjligen något jag kan sakna, en mer kraftfull ansats att göra 23:21 än mer till ett tidsdokument.
Ljudpromenader som stryker tätt intill en stads nerv och topografi är förstås också något annat än slumpmässiga ljudböcker och poddar. Men man kan också benämna 23:21 en intressant podd, plus ett schema och bildmaterial. Som podd betraktad tycker jag den håller stilen: kunnig och pedagogisk, ganska personlig. Den som är konspirationssugen får vända sig någon annanstans.
Kommer mordet på Olof Palme någonsin att lösas, frågar man sig. 36 år senare handlar det mesta om utredningens haveri. I 23:21 finns en mer existentiell ton. Vi begrundar både minnesplattan och graven, ser mordet på Olof Palme mer och mer som mordet på en människa, mindre som en polisiär gåta. Vid minnesplattan på trottoaren i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen samlas en del folk när vi står och lyssnar. Det var här det var. Och på graven ligger ett par korsade rosor.
