Frihetskampen behöver de kurdiska kvinnorna
Grattis Narges Mohammadi till Nobels fredspris!
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2023-12-11 | Publicerad 2023-12-10
När världens farligaste och rikaste terrorrörelse Islamiska Staten (IS) hotade den globala tryggheten stod de tusentals sekulära kurdiska kvinnorna längst fram i frontlinjen i Kurdistan, Syrien och Irak. Utan de kurdiska kvinnornas mod hade världen varit en otryggare plats och IS hade inte tappat allt territorium. Dock är det ingen som tackar dem eller de 11 000 unga kurder som offrade sig i kriget mot jihadistisk terror.
Den politiska rörelse som organiserade de kurdiska kvinnorna mot ondskan heter Kvinnliga försvarsstyrkor (YPJ) som ingår i Folkets försvarsstyrkor (YPG) som har bildat ett välfungerande feministiskt, modernt, sekulärt, demokratiskt, mångetniskt och mångreligiöst samhälle i västra Kurdistan. Det är denna sekulära samhällsmodell som Sveriges utrikesminister Tobias Billström tog avstånd ifrån i ett tafatt försök att glädja den despotiske och kvinnofientlige turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan som väntas lyfta bort vetot mot svensk medlemskap i försvarsalliansen Nato.
YPG består av minst 70 000 stridande kurder, araber, turkmener, assyrier och armenier. YPG ingår numera i SDF (Syriska Demokratiska Styrkorna) som är försvarsarmén i Autonoma Administrationen i norra och östra Syrien med drygt 3 miljoner invånare. På varje post i administrationen är det jämnt fördelat mellan könen med ett system under medordförandeskap. Vägen till jämställdhet är ett dagligt aktivt arbete med flera samverkande mekanismer för att säkerställa kvinnors inkludering i den politiska och ekonomiska sfären. Hedersförtryck är så gott som eliminerat.
I det turkiska parlamentet är det endast prokurdiska partiet HEDEP som har en fungerande jämställdhetspolitik. Samtliga poster i HEDEP är fördelat mellan könen. Utan de kurdiska kvinnorna i Turkiet hade kampen för jämställdhet och feminism så gott som eliminerats.
De kurdiska kvinnorna har inte bara varit ljuset i totalkollapsade Syrien utan även i övriga delar av Mellanöstern. Vi är många som minns Jina Amini, den 22 åriga kvinnan vars namn och kamp är en betydande symbol för kvinnornas frihet i hela världen. Hennes kurdiska namn betyder liv, vilket har en speciell innebörd ett år efter hennes tragiska död av moralpolisen i Iran.
Jina blev startskottet på en rörelse som skapade den största protestvågen i Iran sedan 2009. Rörelsen mobiliserade sig i Jinas hemstad Saqqez i östra Kurdistan och kurder utsattes för det dödliga våldet på en större skala.
Jinas röst hördes ända in i Europaparlamentets byggnad i Bryssel. I oktober tilldelades Jina Amini och rörelsen ”Kvinna Liv Frihet” i Iran Sacharovpriset: ”Vi står med dem som, även från fängelset, fortsätter att hålla Kvinna, Liv, Frihet vid liv. Genom att välja dem som pristagare av Sacharovpriset för tankefrihet 2023 minns Europaparlamentet deras kamp och fortsätter att hedra alla dem som har betalat det yttersta priset för frihet”, tillkännagav EU:s talman Roberta Metsola.
”Namnet Jina är en ledstjärna för stolthet för Iran och hela världen,” säger Jinas mamma.
”Min dotter lever vidare, nu ett globalt emblem för frihet och jämlikhet,” säger hennes pappa.
Det är inte bara Jina som har betalat ett högt pris för friheten i Mellanöstern. I oktober avled kurdiska 17-årigen Armita Garavand efter att ha misshandlats av Irans moralpolis i tunnelbanan i Teheran.
I det ökända Evin-fängelset i Teheran sitter journalisterna och mottagarna av bland annat Unescos pressfrihetspris, Niloufer Hamadi och Elaheh Mohammadi, och de har nyligen blivit dömda till sju respektive sex års fängelse.
Den fackla som Jina Amini tände, likt smeden Kawa som befriade kurderna från en tyrann för några tusen år sedan (en frihet som firas årligen under det kurdiska nyåret Newroz sedan dess), bärs nu bland annat av den fängslade människorättsaktivisten och journalisten Narges Mohammadi som i dag erhåller Nobels fredspris.
”För hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran och hennes kamp för att främja mänskliga rättigheter och frihet för alla”, lyder prismotiveringen. Tyvärr tillåter inte ayatollorna Mohammadi att hämta sitt pris. Det blir hennes barn som ska ta emot en diplom och guldmedalj i moderns namn.
Om alla kämpar lika hårt för kvinnors rättigheter som kurdiska kvinnor i Mellanöstern kommer ayatollorna i Iran bli ett minne blott inom kort. Och alla prisbelönta kvinnor ska kunna hämta sina priser varsomhelst i världen!
Grattis Narges Mohammadi till Nobels fredspris!
Kvinna. Liv. Frihet.
Kurdo Baksi, svensk-kurdisk samhällsdebattör och författare
Lavin Bahzad, människorättsvetare och masterstudent i mänskliga rättigheter
