Snart kan staten av- lyssna klimatrörelsen

Nya lagar och domar öppnar för statlig preventiv övervakning av personer som ägnar sig åt civil olydnad

Nätverket Återställ Våtmarker har genomfört flera aktioner då de har blockerat trafiken, här i april 2021. OBS bilden är inte från det tillfälle som aktivister dömdes för i oktober samma år.

Den 24 oktober förra året meddelades en dom som var den första i sitt slag i Sverige. Tolv personer, från nätverket Återställ Våtmarker, dömdes för sabotage efter att i augusti ha limmat fast sig på E4:an under morgonrusningen. Syftet med aktionen var att uppmärksamma den pågående klimatkrisen.

I rapporteringen efter aktionen förlöjligades aktivisterna av många. Det påstods också att ambulanser blockerats, något som visade sig vara felaktigt eftersom en fil hållits öppen för just blåljusfordon. Trots detta kallade bland annat Göteborgs-Postens Karin Pihl aktivisterna för “terrorister” på tidningens ledarsida några dagar efter aktionen.

Det som fått mindre uppmärksamhet är det faktum att aktivisterna dömdes för just brottet sabotage, snarare än för brottet ohörsamhet mot ordningsmakten, vilket varit vanligt tidigare. Sabotage är ett juridiskt sett mycket grövre brott än ohörsamhet mot ordningsmakten. Tingsrätten har i domen angett att trafikhänsyn väger tyngre än rätten att demonstrera, och att det därför är rimligt att döma aktivisterna för just sabotage.

 

Det kan tyckas överdrivet att dra så stora växlar på ett fåtal domar. Vi vet inte hur hovrätten kommer att hantera de här målen, än så länge finns bara tingsrättsdomar och rättsläget är därmed oklart. Det finns dock andra tecken på att staten betraktar klimatrörelsens aktioner som hotfulla, som förtjänar att uppmärksammas.

Samma dag som domen meddelades höll Sveriges då relativt nyblivne justitieminister Gunnar Strömmer en pressträff. Den handlade om att presentera ett delbetänkande i den statliga utredningen ”Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel”. Utredningen har haft i uppdrag att presentera ett förslag till den lagstiftning om preventiv avlyssning som både den nuvarande och den förra regeringen varit överens om att införa. Lagstiftningen, kallad preventivlagen, handlar om att polisen ska få avlyssna personer som inte är misstänkta för brott, men som eventuellt kan komma att begå brott i framtiden.

Redan nu har staten möjlighet att preventivt avlyssna personer där det finns en “påtaglig risk” att personen kommer att begå brottet sabotage

Under pressträffen går justitieministern igenom att lagstiftningen ska användas för att förhindra allvarlig brottslighet inom kriminella nätverk. Lagstiftningen är viktig, berättar han, eftersom viss brottslighet är så allvarlig att den är systemhotande. En utökning behövs för att särskilt komma åt nätverksbrottslighet. Ingen definition av vad som är ett kriminellt nätverk eller en organisation ska dock införas, istället ska lagstiftningen lista vilka brott som kan vara aktuella att försöka förhindra med avlyssningen. Bland dessa nämner justitieministern bland annat mord och sprängningsbrott.

Under pressträffen nämns inte att också brottet sabotage, enligt utredningen, redan ingår i brottskatalogen för preventivlagen. Hade det nämnts, hade kanske fler reagerat.

Redan den första januari i år trädde nämligen den senaste versionen av preventivlagen i kraft. Redan nu har staten möjlighet att preventivt avlyssna personer där det finns en “påtaglig risk” att personen kommer att begå brottet sabotage.

 

Det innebär att staten sedan den 1 januari fått möjlighet att preventivt avlyssna alla de enskilda personer som inte är dömda för brott, men som är engagerade i de delar av klimatrörelsen som bedriver den typ av civil olydnad som numera av våra domstolar betraktas som just sabotage. De ytterligare utökningar som föreslås kommer i ännu högre utsträckning kunna riktas mot klimatrörelsens organisationer, vilket innebär att ännu fler enskilda kan komma att ingå i avlyssningen.

I Storbritannien, som ofta ligger i framkant när det gäller repressiva åtgärder mot civilsamhället, har det sedan länge höjts röster för att terrorklassa klimatorganisationer som Extinction Rebellion. Den debatten har ännu inte nått den breda svenska offentligheten, även om debattörer som exempelvis Göteborgs-Postens Karin Pihl har börjat treva sig fram dit genom att använda just begreppet “terrorism” för att adressera klimatrörelsen. Men mycket snart kan vi se en omfattande statlig övervakning av samma rörelse. Det är hög tid att diskutera om det är så här vi vill ha det.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.