Du ska dansa för jultomten
Jag avskyr den vita barnboksmobben så fruktansvärt mycket
Mobbning är något av det värsta ett barn kan utsättas för.
Det vet vi alla.
Trots det finns det barn som varje dag under sin uppväxt får veta att de ser konstiga ut, att de är löjliga, att omgivningen är rädda för dem. Det går inte en dag utan att någon påpekar att de inte passar in, att de ska särbehandlas, att de inte duger till något vettigt.
Och det enda som kan vara vackert i dessa mobbinghistorier är att så många i skolan tar dem på största allvar. Det finns handlingsplaner, engagerade pedagoger, föräldrar och frivilligorganisationer som kämpar hårt för att stoppa trakasserierna.
Och det finns lyckliga slut.
Mobbade barn som lyckas ta sig igenom svårigheterna och inse att det var mobbarna som hade fel. Inte de själva.
Men det finns en situation som alla dessa engagerade människor står helt maktlösa inför. När representanter för vuxenlivet, tunga samhällsinstanser, våra finaste kändisar och de vassaste pennorna i Dagens Nyheter och Expressen kämpar för att dessa barn faktiskt måste få veta att de ser konstiga ut och i grund och botten är ganska löjliga.
När hela offentligheten ställer sig upp och rasar som en enda kommentarsfältsryttare och kräver att du måste få veta att du är en neger. Du ska alltid påminnas om att du är det. Det är något du aldrig ska få glömma.
När ett bakverk har likheter med din hudfärg så ska ni båda heta samma sak.
När du läser en barnbok om en stark tuff flicka som heter Pippi så ska du få veta att hon minsann inte är som du.
När du läser en barnbok om skrotbilar så ska du få veta att du i grund och botten är en tokig afrikan i konstiga kläder.
På julafton, när allt är som roligast, strax innan du ska få öppna julklapparna, så ska du påminnas om att du inte är som de andra barnen.
Du är en sån som ska dansa och skratta för jultomten.
När du leker på Kulturhuset i Stockholm ska du få höra folk säga n-ordet för så ska utställningen om såna som dig heta. Det kräver nämligen Dagens Nyheter, Expressen, Danmarks radio, NRK, Gunilla Kindstrand, Gunilla Bergström, Mikael Wiehe och Janne Josefsson.
De förklarar med sina förnuftigaste argument, de whitesplainar för dig att om inte du påminns om att du är en sån så finns det vuxna tanter som anser sig vara stora konstnärer som får sina stora konstverk förstörda. Det finns vuxna farbröder vars fina barndomsminnen blir förminskade.
Och det vill du väl inte?
Därför måste du alltid få veta att du är en sån. Om du inte påminns tillräckligt ofta så är yttrandefriheten satt på undantag. Det är maoism! De kommer att bränna böcker! De bränner redan böcker i Botkyrka! Om du inte ständigt påminns om att du är en sån så kan vi inte fortsätta leva våra liv som vi alltid har gjort.
Det har den vita barnboksmobben bestämt.
Jag avskyr den vita barnboksmobben så fruktansvärt mycket. Har ni inte förstått att barnböcker är till för barn?
