Högerradikal miljardär har tagit över Viaplay
Vincent Bolloré gör entré på den svenska mediemarknaden
Häromdagen tittade jag på CNews. En fransk tv-kanal som till alla delar påminner om Fox News. Oförblommerad och brutal åsiktsjournalistik. Gäst i studion denna dag – Éric Zemmour, mannen som utmanar Marine le Pen från en position ännu längre ut till höger. Den här gången gick Zemmour på nytt till attack mot muslimer, som kollektivt pekades ut som våldsbejakande islamister. Zemmour är återkommande gäst i CNews, som ägs av en av Frankrikes rikaste och mest inflytelserika företagsgrupper.
Den är relativt obekant i Sverige. Om man säger Murdoch vet alla. Men uttalar du namnet Bolloré skakar de flesta frågande på huvudet.
Mångmiljardären Vincent Bolloré är mycket god vän med Éric Zemmour. Och med Bollorés kapital får Zemmours åsikter sitt mediala genomslag. Inte bara i tv, utan i ett heltäckande mediekonglomerat.
Vincent Bollorés senaste investering gäller Viaplay.
Sent på torsdagskvällen den 20 juli 2023 meddelade franska Canal+ att man köpt 12 procent av aktierna i det krisande Viaplay.
Ägarstrukturer är ofta komplicerade. Och Bollorés namn dök inte upp på några löpsedlar eller rubriker när den oväntade affären offentliggjordes.
Så här ligger det till: Canal+ ägs av den franska mediekoncernen Vivendi, som i sin tur kontrolleras av Vincent Bolloré. I detta vittförgrenade konglomerat återfinns reklambyråkoncernen Havas, tidningsförlaget Prisma Media, videosajten Dailymotion, spelutvecklaren Gameloft och mediebolaget Lagardère med radiokanalerna Europe 1, Europe 2, radiostationen RFM. Dessutom tidningar som Paris Match och Le Journal de Dimanche. Canal+ driver betal-tv i ett 50-tal länder och har närmare 30 miljoner abonnenter.
Till bilden hör att Vincent Bolloré själv har en nära relation till Vladimir Putin
Så ser den drygt 70-årige finansmannen och multimiljardären Vincent Bollorés imperium ut. Lägger vi ihop allt hans ägande blir siffrorna i klass med de största globala mediegiganterna. Franska Bolloré Group har en årlig omsättning på cirka 170 miljarder kronor och 80 000 anställda.
Det är alltså en fransk Murdoch som nu gjort entré i Sverige utan att någon ens höjt på ögonbrynen. Vincent Bolloré har efter den extrainkallade bolagsstämman i Viaplay ökat sitt ägande till 30 procent av aktierna. Tillsammans med det tjeckiska investmentbolaget PPF, som också äger 30 procent, har nu dessa två all makt över Viaplay. PPF är känt som bolaget som köpte Vattenfalls brunkolsanläggningar i Tyskland och som har haft betydande affärer med Ryssland. Till bilden hör att Vincent Bolloré själv har en nära relation till Vladimir Putin. Bolloré har öppet kritiserat Nato och EU och anklagat dessa för att ha provocerat fram kriget i Ukraina.
Bland Viaplays ägare finns också Aftonbladets ägare, norska Schibsted, som försökte köpa in sig till en maktposition, men som nu förlorat det slaget.
Viaplay har ett tv-utbud med i princip bara sport och annan underhållning. Vad är problemet med en Vincent Bolloré, han har ju endast i sina franska medier givit högerpolitiker en egen medial megafon? Svaret: att en medieägare som inte drar sig för att använda sina mediekanaler för politisk propaganda uppenbarligen inte ser någon helig gräns mellan sitt ägande och den publicistiska verksamheten. Det finns ju ingenting som säger att den inriktningen är begränsad till ett enda land när man har verksamheter internationellt.
Spåren efter Vincent Bolloré förskräcker.
Första exemplet. I samband med franska presidentvalet 2022 fick Éric Zemmour framträda på bästa sändningstid i Bollorés kanal CNews. En gång i ett timslångt program med raka rasistiska attacker utan några motfrågor. Genomslaget blev kraftfullt. Zemmour tog sig upp till en fjärdeplats i den första valomgången. Han har sedan fortsatt sprida sina attacker mot invandrare. I det sammanhanget har han hittills blivit fälld för förtal två gånger.
Andra exemplet. Förra året gick journalisterna på veckotidningen Le Journal du Dimanche ut i strejk när Vincent Bolloré tillsatt en ny chefredaktör som hämtats från högertidningen Valeurs actuelles, som också har ett nära samarbete med Éric Zemmour.
I Frankrike finns en pågående diskussion om ”extrem-högerfieringen av medierna”. Vincent Bolloré ger ensidigt medialt utrymme till sina politiska meningsfränder och han styr redaktionerna med sina chefsutnämningar.
Här hos oss råder mest tystnad. Det verkar vila något slags naivt Idyllien över Sverige och synen på medieägare. Både i nutid och dåtid. Inte ens när Jan Stenbeck som delägare i TV4 försökte få denna nystartade tv-kanal att driva ja-linjen i EU-omröstningen 1994 blev det någon större diskussion. Kravet framfördes på ett styrelsemöte och läckte ut i media något år senare.
Är det Vincent Bollorés tillämpning av yttrandefriheten som en ensidig åsiktkorridor långt ut till höger som ska gälla?
När samme Stenbeck sedan ville köpa annonser i TV4 där man skulle smutskasta dåvarande kulturministern Marita Ulvskog (S) så var det bara några få som höjde på ögonbrynen. Jag har skrivit om båda händelserna och båda gångerna noterat hur snabbt det blev tyst. Visst oväsen blev det momentant när Hans-Jacob Bonnier ringde och bad mig stoppa ett Kalla Fakta-reportage av Johan Åsard om drottning Silvias pappa, Walther Sommerlath, och hans aktiva engagemang i det tyska nazistpartiet före och under andra världskriget. Detta hände i mitten av 2012. Dock, som vanligt snabbt återuppståndet idylliskt läge.
Endast Sverige svenska krusbär har. Och sammalunda verkar vi inbilla oss med våra medieägare. Nu är Vincent Bolloré inget svenskt krusbär. Men hans mediala maktutövning påminner om hur Sverigedemokraterna bygger upp sina egna mediekanaler och kräver styrning och nedmontering av public service. SD driver sitt Riks TV som vore det ett fransk CNews. Än så länge i liten skala. Men nu får alltså SD en ideologisk kamrat som huvudägare i Viaplay.
Vilka är riskerna? Är det Vincent Bollorés tillämpning av yttrandefriheten som en ensidig åsiktkorridor långt ut till höger som ska gälla? Och väljer vi i vanlig ordning att blunda, hålla för öronen och inte säga något?
Fotnot: Artikeln är uppdaterad med fakta om det tjeckiska investmentbolaget PPF:s avslutade affärer med Ryssland
