Vet du vad epadunk och brösta betyder?
Språkrådets nyordslista bjuder också på en del tungvrickare
Språkrådet förbryllar genom att infoga en förkortning i årets Nyordslista:
SMR.
Något med piskor och läder kanske?
På sätt och vis. Akronymen utläses Småskalig modulär reaktor, och en sådan låter sig ju utan vidare associeras med borgarnas masochistiska övertro på kärnkraften.
I väntan på underverket får vi ägna oss åt energifattigdom, ett nyord som popgruppen Docenterna förklarar i sin dänga Varma öl och kalla element.
Det är på det hela taget tydligt hur hårt tekniken piskat språket framför sig under 2022, och resultatet är bitvis lyckat.
Ta till exempel kamikazedrönare, en effektfull kombo som fått vingar i och med Rysslands illegala invasion av Ukraina. Ordet betecknar en obemannad och bestyckad luftfarkost som fås att störta mot målet, likt Japans självmordspiloter under andra världskriget.
Sedan har vi då vertiport, en flygplats för drönare. Ett så kallat ”teleskopord” enligt Språkrådet, och bildat av engelskans vertical och airport. Vi fattar, men hur fjuttigt får ett ord låta på en skala? Vad sägs i stället om det mer framtidsaktiga dronedome? Jag skickar faktura.
Teknikaliteter och luftfart i all ära, men hungersten visar att gammal trots allt är äldst. I sekler bidade ordet sin tid i Elbe, innan vattenståndet blev så lågt att det åter kunde sticka fram sitt dystopiska nylle. ”Om du ser mig, gråt”, löd inskriptionen på det åsyftade föremålet, fast på tyska då.
Också det uråldriga förledet epa tycks leva livets glada dagar, i uttrycket epadunk. Epa var alltså en kedja med billighetsvarhus, samtida med general Franco och lika långlivad. I folkmun kom A-traktorer att kallas epatraktorer, eftersom de inte är något vidare i jämförelse med riktiga fordon. Inte heller är musiken som epaförarna spelar musik i egentlig mening, och kallas följdriktigt för epadunk.
Urbexare klingar än mer forntida, och ger inre bilder av något hårigt och benigt som stångar fjällvandrare till döds. Tyvärr betecknar ordet (av engelskans urban exploration) något så prosaiskt som en person som gjort utforskandet av övergivna byggnader till sin livsuppgift. Låt oss i all anspråkslöshet i stället föreslå alternativet ruinröv.
Mest desillusionerar ändå munkmodell, vilket uppges vara en modell för att leva på det naturen ger, utan att denna tar skada. Det visar sig dock att glosans bildled inte alls syftar på ett stillsamt liv bland fromma ordensbröder, utan på ett cirkeldiagram utformat som en flottyrmunk. Dra åt fanders!
Nu är vi redan så långt gångna i uselhet att det är dags att baxa fram prispallen, inför presentationen av 2022 års fulaste nyord.
På tredje plats finner vi den hopplösa tungvrickaren agrivoltaisk, ett adjektiv så dunkelt att Språkrådet behöver 232 tecken inklusive blanksteg för att förklara det. Efter vad jag förstår har det något med jordbruk och solenergi att göra. Typ.
Som stabilt fantasilös tvåa kliver substantivet smygflation upp på pallen, åtföljt av en skur hjärtemojis från rikets rubriksättare. Detta medan sätterierna sittstrejkar, i skam. Fråga din Konsumföreståndare vad ordet betyder, och varför i helvete hen håller sig med ”en prishöjning som är större än motiverat utifrån kostnadsökningen”.
Jag har inte suttit inne och har därför vandrat omkring i den sexualiserade villfarelsen att brösta är att gnida tuttarna mot något. Inget kunde vara mera fel, enligt Språkrådet. Brösta är tydligen kåkfararslang för att ”ta ansvar för något”, men uppges nu ha infekterat samhällskroppen så pass att vi alla har att brösta det.
Jag vet inte det jag, men verbet kniper trots allt platsen som fultoppens oomkullrunkeliga etta.
