SR har gjort rätt – för att slippa spara mer
Cilla Benkö bemöter Jan Scherman om public service och får svar direkt
Precis som Jan Scherman delar jag oron att public service-systemets oberoende inte är tillräckligt skyddat. Trögheten i systemet är inte tillräckligt stor, det går snabbt att med en enkel riksdagsmajoritet göra omfattande förändringar av systemet.
Detta har vi och andra konstaterat vid åtskilliga tillfällen de senaste åren. Att det vilar ett omfattande ansvar på förvaltningsstiftelsen och dess nya ordförande att upprätthålla public service oberoende från politiskt inflytande är det viktigt att påminna om.
När det gäller ekonomin finns det skäl att förtydliga vissa saker. I juni fick Sveriges Radio ett uppdrag av den pågående public service-utredningen att ta fram ett budgetunderlag för nästa tillståndsperiod (2026–2033) och utgå från samma uppdrag som i dag.
För några veckor sedan skickade vi in vårt budgetunderlag. Där äskar vi en uppräkning av anslagen på 2,8 procent/år. Om marknätet, som även under nästa tillståndsperiod är avgörande för Sveriges civila beredskap, även fortsättningsvis ska täckas av public service-avgiften äskar vi 3,5 procent/år. Ingenting annat. I underlaget gör vi också en konsekvensanalys av två andra scenarier.
Som många andra mediebolag har Sveriges Radio en utmanande ekonomisk situation just nu. Det faktum att vi under lång tid har effektiviserat verksamheten, har en ekonomi i balans och en reserv – i linje med EU:s statsstödsregler – för att kunna hantera större oförutsedda kostnader liksom stora planerade investeringar gör att vi inte behöver genomföra ett mer omfattande besparingsprogram än det som offentliggjordes tidigare i höst.
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
SVAR DIREKT Oansvarigt att inte sätta sig ner tillsammans
Jag har aldrig tvivlat på att Cilla Benkö känner oro inför alla hot.
Aldrig tidigare har det suttit en regering där kritiken mot public service är så kraftfull som nu. Aldrig tidigare har globala mediegiganter varit så starka. Tidningar, radio- och tv-bolag omorganiseras och blir multimediala. Vi konsumenter läser, lyssnar och tittar på helt nya sätt.
Kommersiella medier är på krigsstigen. TV4:s ledning har offentligt uttryckt kritik och tycker public service lättvindigt vänder sig till statsmakten och vill kvittera ut en ökning av anslagen med 50 procent. Den nya miljardnotan ska landets medborgare betala.
Jag tycker public service ska ha garanterade pengar på kontot 365 dagar om året. Stabil finansiering är en del av oberoendet. Men det är oansvarigt att inte sätta sig ner tillsammans i de tre public service-bolagen och seriöst gå igenom hur man skulle kunna samarbeta mera. Och framför allt hur en sammanslagning skulle kunna frigöra egna resurser som kan återinvesteras för att slå vakt om bredd och mångfald i programutbudet.
Den nuvarande modellen med tre självständiga bolag – SR, SVT och UR – har gällt i 30 år. Är det någon som på allvar tror att detta är bästa vägen fram till dess att det nya sändningstillståndet löper ut 2033? Att inte göra något åt en föråldrad och dyr struktur kan utvecklas till det största hotet, och public service riskerar på grund av detta att tvingas krympa sig in i framtiden.
Jan Scherman
