Vad händer med våra upplevelser när allt ska betygsättas?
Hur får du folk att titta mindre på porr? Be dem att betygsätta filmerna. Då får de fullt upp med att utvärdera filmerna istället för att kolla på dem. Det slog mig när jag såg statistiken från Pornhub och upptäckte att sen de införde möjligheten att betygsätta filmerna har besökarna stannat allt längre på sajten men samtidigt tittat mindre på filmerna. De utvärderingsonanerar istället.
Det är förstås ett bisarrt statistikexempel och ett lika bisarrt ord. Men det sätter fingret på ett fenomen som är mycket större och vanligare än så. Allt vi gör nuförtiden ska betygsättas och utvärderas. Varje gång jag bor på hotell dimper det snart ner en kundnöjdhetsundersökning i mailkorgen, samma sak efter att jag varit på teater eller bio, ibland hinner jag knappt ut genom dörren på restaurangen innan det plingar till i telefonen, ”betygsätt din matupplevelse!” Jag får inte ens sätta på mig skorna ifred efter att ha passerat säkerhetskontrollen på flygplatsen, ”tryck på knappen, utvärdera!” Om jag sen går på toaletten innan det är dags att gå på planet vill de att jag ska knappa in ett betyg på det också efter att jag har tvättat händerna.
De där utvärderingarna håller på att ta över våra liv, förändra dem helt. Jag märkte det själv när jag senast kom hem från Miami. Det var en av de härligaste hotellvistelser jag nånsin haft, jag flöt som på små moln. Men när jag var färdig med att fylla i kundnöjdhetsenkäten som väntade i mailkorgen kändes den inte alls så speciell längre. Typ 8 av 10 när allt vägdes samman (varenda dimension av vistelsen var ju inte perfekt när jag verkligen tänkte efter). Jag kände mig lite snopen, lite tom när jag var klar. Sådär som en kan känna sig efter att ha onanerat (har jag hört).
Mina amerikanska kollegor gick igenom hundratusentals människors filmbetyg på Netflix och fann att ju mer folk betygsatte filmerna de såg, desto lägre blev betygen med tiden. Folk blev kräsnare, de jämförde varje ny film de såg med nån perfekt fantasifilm som skulle kombinera allt bra och samtidigt undvika allt dåligt från alla filmer de nånsin sett. Istället för att bara njuta av filmen.
Tänk om det funkar likadant med hela våra liv, att alla dessa utvärderingar gör oss för upptagna och kräsna för att faktiskt njuta av dem? Min finska kollega och jag bestämde oss för att testa. Vi bad ett tusental finnar att föra dagböcker över hur lyckliga de var och utvärdera hur nöjda de var med jobbet, kärleken, hälsan och alla de viktiga delarna av sina liv. Redan efter någon vecka märkte vi hur deras lycka började sjunka. De blev allt mer upptagna med att utvärdera istället för att uppleva. Och ju mer de utvärderade, desto kräsnare blev de och desto mindre blev deras liv värda.
Ingenting känns särskilt fantastiskt när en tänker efter och utvärderar allt på en skala utifrån hur perfekt det är. Tänk på det nästa gång du svävar med fingret över knappen. Då kan det där bisarra ordet vara rätt effektivt, det glömmer du nog inte i första taget: sluta utvärderingsonanera!