Barnläkaren: Därför blir fler barn allvarligt sjuka

Då ska du söka vård

Publicerad 2023-08-26

Hittills i år har sju barn dött efter att ha smittats av A-streptokocker.

Det är fler fall än vanligt.

– Det är svårt att säga hur länge ökningen av streptokocker håller i sig. Efter pandemin så är inget sig likt, säger barnläkaren Jonas F Ludvigsson.

I juli kom nyheten om att ett förskolebarn dött av sepsis, blodförgiftning, efter att ha smittats av A-streptokocker. Det är ett av flera dödsfall orsakad av så kallade invasiva grupp A-streptokocker, som har ökat kraftigt bland barn i år.

Hittills i år har sju barn under 18 år, fem av dem under tio år, dött till följd av invasiva grupp A-streptokocker, enligt Folkhälsomyndighetens siffror.

Det är fler än vanligt, enligt Jonas F Ludvigsson, barnläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och professor vid Karolinska institutet.

– Man brukar räkna med att 10–20 barn per år dör i infektioner i Sverige, och då är det 1–2 barn som dör i streptokocker. Så det är helt klart en ökning jämfört med andra år.

 Jonas F Ludvigsson, barnläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och professor vid Karolinska institutet.

Därför blir fler barn svårt sjuka

Det finns sannolikt tre orsaker till varför fler barn blivit svårt sjuka och dött till följd av A-streptokocker. Jonas F Ludvigsson tror att en orsak är pandemin då både barn och vuxna höll sig hemma när de var sjuka, vilket gjorde att man inte kom i kontakt med sjuka personer.

– Under två-tre år ansträngdes inte barnens immunförsvar. Det är som att låta bli att löpträna och sedan springa ett långlopp, du är sämre tränad och kroppen blir snabbt tröttare. Det är samma logik när det kommer till barn som inte stött på infektioner på länge, de kommer att försvara sig sämre.

Den andra orsaken är att bakterier och virus blommade upp när vi började leva som vanligt igen.

– Det blev nästan som en explosion av infektioner. Det leder till att barn och vuxna träffar på fler virus och bakterier än vanligt, vilket gör att många blir sjuka.

Den tredje orsaken är osäker, men Jonas F Ludvigsson gissar att en del av Streptokocker-stammarna vi har i år är mer aggressiva än tidigare, precis som influensa är mer aggressivt vissa år.

– Jag har sett fler barn med scharlakansfeber i år än tidigare år. Scharlakansfeber orsakas av vissa A-streptokock-stammar. På samma sätt kanske vi haft tuffare streptokocker i år.

Vad kan du säga om utvecklingen, kommer fler barn bli allvarligt sjuka?

– Det är svårt att säga hur länge ökningen av streptokocker håller i sig. Efter pandemin så är inget sig likt, till exempel kom RS-viruset i början på hösten i stället för på vintern på grund av att vi levt isolerat i flera år.

Som förälder kan man bli orolig, ska man vara det?

– Jag förstår oron, däremot är risken att ens eget barn kommer att dö på grund av A-streptokocker extremt liten. Som förälder skulle jag känna mig mer orolig för trafikolyckor.

Det enda man kan göra för att skydda sitt barn är som tidigare råd – träffa inte andra som är sjuka, hälsa inte på andra om du själv är sjuk och tvätta händerna.

Då ska du söka akut vård

A-streptokocker orsakar bland annat halsfluss. Det i sig är inte farligt. Det är när bakterien blir invasiv och sprider sig i blodet som infektionen kan bli livshotande.

– När bakterierna går in i blodet där de växer bra, och hjärtat pumpar runt blodet, sätter sig bakterierna i olika organ i kroppen som lungor, lever och njurar. Det gör att barnet får en svår påverkan på flera organ. Det är definitionen av sepsis och det är oerhört tufft för kroppen. Hjärtat får svårare att pumpa blod och syresätta kroppen. Sepsis måste behandlas snabbt med antibiotika, syrgas och vätska.

Symtomen på sepsis är många, som:

  • Hög feber
  • Väldigt blek hud
  • Svårt att andas och att få luft
  • Svårt att få kontakt

– En del barn med sepsis börjar också kräkas mycket, andra får kramper och en del får mycket ont i armar och ben. Det här är lite mer påtagliga symtom än när barnet bara känner sig snuvig. Barnet är påtagligt trött, och är som en trasa.

Har ditt barn hög feber, ser blekt ut, flämtar och inte vill leka ska du söka akut vård. Målsättningen är dock att barnet aldrig ska hinna bli så pass dåligt, utan att man i stället söker vård i ett tidigare skede. Har ditt barn exempelvis ont i halsen och hög feber ska du söka vård. Är ditt barn inte väldigt dålig kan du börja med att kontakta 1177 för råd.

– Om alla söker akut vård för allt, även små bekymmer, leder det nämligen till överbelastning på akuten och då får vi som jobbar där svårare att hinna med de riktigt sjuka barnen.

A-streptokocker orsakar bland annat halsfluss. Det i sig är inte farligt. Det är när bakterien blir invasiv och sprider sig i blodet som infektionen kan bli livshotande.

Kan halsfluss leda till sepsis?

– Ja. Därför ska man behandlas om man har halsfluss. Just nu är vården medvetna och testar för streptokocker. Har man väl fått behandling behöver man inte vara orolig.

Även sår på händer kan göra att bakterier tar sig in i kroppen och orsaka sepsis. Men det är omöjligt att skydda sitt barn från att få sår. Var bara noga att hålla såret rent.

– Om såret gör ont eller vätskar mycket, eller om det blir rött och man får feber, så hör av dig till 1177. De flesta sår blir dock inte infekterade.

Kåvepenin används ju vid behandling av exempelvis halsfluss, är det ett problem att det är brist på det nu?

– Ja, det är ett problem. Det finns andra antibiotika men vissa av dem slår onödigt brett och dödar bakterier som inte är farliga. då de slår ut andra bakterier. Jag känner till fall på mitt eget sjukhus där vi behandlat med annat än Kåvepenin, när Kåvepenin annars hade varit bäst, och barnet fick biverkningar.

Vid sepsis är dock bristen på Kåvepenin inget problem då man ska behandla med riktigt bred antibiotika redan från början.

– När någon har sepsis gäller det att rädda liv, då ger jag den antibiotika som behövs oavsett biverkningar och kostnad.