Trumps republikaner är ett högerextremt parti
Det är två helt olika USA som står mot varandra i höstens val
Inte-så-supertisdagen har satt punkt för två imaginära primärval och bekräftat vad alla har vetat i månader: höstens presidentval i USA kommer att bli en repris av det som hölls för fyra år sedan. Trots tusentals tidningskolumner och hundratals miljoner dollar i kampanjpengar kunde ingen komma åt den förre presidenten Donald Trump i de republikanska primärvalen. Den nuvarande presidenten Joe Biden har inte mött någon riktig motståndare inom Demokraterna, och vann utan att ens ha kampanjat.
Så hur går det då för landet?
På många sätt kommer det kommande valet att bli som de flesta av de amerikanska presidentvalen under detta århundrade. Det kommer att stå mellan två impopulära kandidater som till stor del mobiliserar ”anti-röster”, alltså röster emot den andra kandidaten – detta på grund av en allmänt spridd uppfattning om att det här kan vara det sista valet för att ”rädda Amerika”. Men situationen är värre än för fyra år sedan, eftersom både väljarnas preferenser har förändrats och det politiska klimatet har försämrats.
Amerikanska presidentval har alltid varit i grunden odemokratiska på grund av systemet med elektorer, en elitistisk säkerhetsventil som grundlagsfäderna lade in mellan folkets röstande och det faktiska valet av presidenten. Dessutom är själva röstningsprocessen extremt decentraliserad, vilket enklare möjliggör hot mot och begränsningar för väljare. Det riktas särskilt mot afroamerikaner men också, i allt högre grad, latinoväljare och universitetsstudenter.
Med tanke på att en tredjedel av amerikanerna anser att valet av Biden var ”olagligt”, är det ironiskt att presidentvalet 2020 faktiskt var det mest fria och rättvisa i USA:s historia. Det erbjöd omfattande nya möjligheter till poströstning och röstning via ombud – delvis en följd av pandemin – och experter kallade det för ”historiens säkraste”. Republikanerna har dock använt sitt ogrundade påstående om ”stulna val” som skäl för att begränsa möjligheten att rösta, främst genom nya restriktiva lagar om röstkort och frånvaro/poströstning på delstatsnivå, och genom att (åter)ta kontrollen över valprocessen.
Årtionden av radikalisering har gjort det republikanska partiet till ett av de mest högerextrema partierna i världen
I dag oroar sig mer än 80 procent av amerikanerna för demokratin i USA och för politiskt våld i framtiden. Detta är faktiskt en av de få saker som Demokrater och Republikaner (liksom oberoende) är överens om! De är förstås djupt oense om vad som står på spel och vem som är det största hotet – men båda sidor har faktiskt i stort sett rätt, eftersom de representerar två fundamentalt motsatta USA.
Republikanernas påstående att demokraterna vill ”förstöra Amerika” bygger på en kristen nationalism, som anser att USA är en ”kristen nation”, baserad på bibliska värderingar och den ”traditionella” (underförstått vita) familjen. Och det är sant att de flesta Demokrater vill förstöra detta Amerika, som visserligen kan ha varit historiskt verkligt men som står i tydlig motsättning till landets (vördade) konstitution.
I skarp kontrast till detta oroar sig de flesta Demokrater för att ytterligare en mandatperiod med Trump skulle innebära slutet för USA:s liberala demokrati, det vill säga det system som är inskrivet i konstitutionen. De har också rätt. Årtionden av radikalisering har gjort det republikanska partiet till ett av de mest högerextrema partierna i världen, med en illiberal folklig bas och medier som i hög grad går i takt med partiets paranoida och otyglade ledare.
Det är för tidigt att säga vilket Amerika som kommer att vinna i november. Man bör strunta i opinionsundersökningarna, åtminstone fram till oktober, eftersom den viktigaste faktorn kommer att vara valdeltagandet, som till stor del kommer att avgöras av omständigheter nära valdagen. Liksom i alla utom ett presidentval under 2000-talet kommer Demokraternas kandidat att vinna flest antal röster. Men i ett i grunden odemokratiskt system som det amerikanska garanterar det inte seger i valet. Givet hur jämnt resultatet sannolikt kommer att bli i flera avgörande delstater väntar en utdragen juridisk strid om Trump förlorar, där den alltmer partiska Högsta domstolen kan komma att få sista ordet.
Vill Demokraterna förhindra ett sådant resultat, och se till att den amerikanska demokratin består i åtminstone fyra år till, så har partiet ett antal utmaningar framför sig under de kommande sex månaderna. Medan den republikanska väljarbasen är eld och lågor över sin kandidat, är många (potentiella) Demokrater antingen ”oengagerade” eller ”svagt engagerade” i Biden. Samtidigt verkar vissa liberala medier, i synnerhet New York Times, vara fast beslutna att göra samma misstag som med ”Clinton-mejlen” 2016, genom att fixera sig vid Bidens ålder och hälsa.
Om Trump återvänder till Vita huset kommer USA att förändras i grunden, och inte till det bättre
Låt oss vara uppriktiga med att Bidens men även Trumps ålder och hälsa är problematiska för en så krävande och mäktig position – men detta är det val som partierna och primärvalen har gett de amerikanska väljarna. Förslag om att Demokraterna fortfarande kan ersätta Biden och ändå slå Trump är helt verklighetsfrånvända. Inte bara är den demokratiska väljarkåren och partiets politiker mycket mer diversifierade och splittrade än republikanerna – det finns inte heller någon tydlig kandidat som skulle kunna ena dem bättre än Biden, eller ens vars namn är i närheten av att vara lika känt som Bidens och Trumps. Dessutom skulle denna nya kandidat behöva bygga namn och kampanj i skuggan av en sittande demokratisk president, som redan har vunnit ett betydande antal delegater i primärvalen.
De amerikanska väljarna står inför ett val mellan två mycket tydliga och olika Amerika, vart och ett representerat av en gammal och impopulär kandidat. Om Biden vinner kommer inte så mycket att förändras, förutom att republikanska delstaters uppror mot den federala regeringen kommer att bli än mer skamlöst. Men om Trump återvänder till Vita huset kommer USA att förändras i grunden, och inte till det bättre. Oavsett vilka (legitima) tveksamheter potentiella demokratiska väljare har inför Biden så låt oss hoppas att de kommer över dem före den 5 november. Både USA:s och världens öde hänger på det.
Cas Mudde är en av världens ledande forskare på politisk extremism och populism i Europa och USA, verksam vid University of Georgia, USA. Texten har även publicerats i The Guardian.
Övers. från engelska: Anna Andersson
