Martin Ström: Mitt bästa Ferrari-minne

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-06-26

Martins debut-Ferrari

Första gången är alltid speciell.

Första gången man cyklar utan hjälp, första gången man flyttar, första gången man har sex och första gången man kör Ferrari.

Min längtan efter att själv få ratta denna mytomspunna sportbil var svår under tonåren. Jag slukade alla artiklar och böcker som handlade om Ferrari.

För några år sedan fick jag köra en Pinin Farina Cabriolet. Att det var en 250 GT, modellserien som lade grunden för märket, som jag förlorade min oskuld i gjorde bara saken bättre. En krydda var också att ägaren aldrig låtit någon annan köra bilen, inte ens hans son som var jämngammal med mig.

Varken köregenskaperna eller fartresurserna på denna gamla bil (1962) var i ärlighetens namn särskilt imponerande. Trögstyrd, svårväxlad och så trång att jag knappt fick plats att koppla. Men gud vilken sång från V12:an.

Och framförallt – min första gång i en Ferrari.

Läs mer:

TIDIGARE ARTIKLAR:

Martin Ström

Följ ämnen i artikeln